En datakabel har gått av och en annan skadades i Östersjön tidigare i veckan. En fråga som uppstått är ifall havskablarna behöver skyddas bättre.
Enligt Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina system vid Kungliga tekniska högskolan, är det svårt.
– Det är väldigt många kablar och långa sträckor vi pratar om. Eftersom det är under vatten har sensorer väldigt kort räckvidd, vilket innebär att det krävs väldigt mycket resurser om man verkligen ska bevaka dem, säger han.
Liwång menar att en sådan typ av övervakning inte är aktuell. Det viktiga är att skydda funktionen till samhället, i det här fallet att skicka data mellan länder.
Det görs huvudsakligen genom redundans. Systemet byggs då så att det går att leda om trafiken via andra alternativ ifall något händer med en kabel – vilket det rätt så ofta gör.
Undervattensledningar i Östersjön
Källa: Nord Stream. Svenska kraftnät. Submarinecablemap.com
Marija Furdek Prekratic, forskare vid kommunikation, antenner och optiska nätverk på Chalmers tekniska högskola, förklarar hur redundansen vanligtvis fungerar.
– Om kommunikation mellan plats A och plats B går genom ett antal länkar (kablar) finns det oftast en reservväg för varje länk som är planerad i förväg. Det kallas ”protection”. Men sedan finns också det som kallas ”restoration”, där systemet kalkylerar en ny väg ad hoc utifrån tillgängliga länkar, säger hon.
– Vissa operatörer använder båda, det beror på vilken typ av datatrafik det är. Högprioriterad trafik har högre säkerhet.
För den trasiga kabeln mellan Sverige och Litauen skulle man exempelvis kunna leda datatrafiken till Lettland eller Finland i stället, och sedan gå landvägen till Litauen.
– Det är rätt många kablar som skulle behöva gå sönder samtidigt för att få en effekt på samhället, säger Hans Liwång.
Han jämför med ett annat exempel:
– Vi har ju inte soldater som går under elledningar på land heller. När det faller ett träd, då faller ett träd och så bryts den elledningen och sedan lagar man den när stormen är över. Lite så behöver man tänka här också.
Om det handlar om sabotage – hur många kablar skulle då behöva förstöras för att det ska få riktig effekt?
– Om man är väldigt duktig i sitt sabotage – plockar strategiska punkter och koordinerar det, då kan man tänka sig att en handfull sabotage samtidigt skulle leda till effekter. De kanske inte är så stora, men i alla fall så att vi märker det. Men det kräver väldigt mycket resurser för att göra den typen av koordinerade sabotage, säger Hans Liwång.
Läs mer:
Bilder visar skador på fartygets ankare: ”Spetsarna har vridits”
Kabelläggare: ”Är planerat – någon ligger bakom”
Sabotage utreds efter trasiga kablar i Östersjön
Marinen ska undersöka botten – skickar specialfartyg
