DN avslöjade på tisdagen att den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm glömde kvar fyra sekretessbelagda handlingar efter en konferens i mars 2023. Åtminstone en av dessa handlingar är säkerhetsskyddsklassificerad vilket betyder att den innehåller uppgifter som, om de röjs, kan medföra skada för Sveriges säkerhet.
Före incidenten på konferensanläggningen hade Henrik Landerholm själv på kort tid varit inblandad i två andra incidenter: Han hade glömt sin mobil på Ungerns ambassad och en anteckningsbok på Sveriges Radio.
DN har intervjuat fem experter om händelsen med det kvarglömda sekretessbelagda handlingarna:
Lennart Ohlsson
Pensionerad överstelöjtnant, tjänstgjorde 1991–2010 vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), bland annat som chef för ÖB:s säkerhetskyddskontrollverksamhet.
Vad tänker du om det som inträffat?
– Det är allvarligt och kan vara brottsligt. Särskilt anmärkningsvärt är att en person i den här befattningen visar så bristande omdöme. Det handlar inte om ett enstaka misstag – utan om tre tillfällen. Att bli kallad till ett säkerhetssamtal på den här nivån är ovanligt. Hade det varit en medarbetare på lägre nivå som orsakat tre säkerhetsincidenter hade det sannolikt väckt frågor om den personen kan hantera hemliga handlingar.
– Hur allvarligt det är beror förstås på vad dokumenten innehåller och hur de hittades. Om exempelvis en städerska på kursgården hittade handlingarna, innebär det att en obehörig person tagit del av dem. Att Regeringskansliet har genomfört en skadebedömning tyder på att så faktiskt är fallet.
Borde Regeringskansliet göra en polisanmälan?
– Ja, om det föreligger ett men eller en skada bör en polisanmälan göras.
Malen Wallén
Strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.
Hur bedömer du det som inträffat?
– Utgångspunkten är att handlingar som är säkerhetsskyddsklassificerade – oavsett grad – ska vara under kontroll eller förvaras i utrymme som är godkänt av verksamhetsutövaren. Det är svårt att tänka sig att ett låst skåp på en kursgård är godkänt av Regeringskansliet. Rent hypotetiskt känns det väldigt märkligt. Man kan inte säga att handlingarna är under kontroll om man inte är på plats, även om skåpet är låst.
Borde en sådan incident polisanmälas?
– Min spontana reaktion är naturligtvis ja, man bör anmäla det till Säkerhetspolisen som en incident. Nu är det ju så att Regeringskansliet inte har någon tillsynsmyndighet. Regeringen har dessutom i sin egen förordning valt att undanta sig själva från anmälningsskyldigheten. Det är lite speciellt kan man säga, jag var tvungen att titta ett par gånger om jag hade förstått det rätt.
Men borde de anmäla incidenten som ett brott?
– Fördelen med att anmäla till Säkerhetspolisen som incident är ju att Säkerhetspolisen då får veta vilken nivå det är och kan bedöma om det eventuellt skulle kunna innefatta ett brott.
Kim Hakkarainen
Konsult och senior rådgivare inom säkerhetsskydd. Bakgrund inom Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). Har skrivit boken ”Säkerhetsskydd, en introduktion”.
Vad tänker du om det som har inträffat?
– Säkerhetsskyddsklassificerade handlingar som tas med ska vara under kontroll, så att obehöriga har svårt att komma åt dessa utan att upptäckas. De ska hållas under uppsikt.
– Misstag kan så klart inträffa. Men att vid tre tillfällen förlora kontrollen över anteckningsbok, mobiltelefon respektive säkerhetsskyddsklassificerade handlingar är anmärkningsvärt. De inträffade händelserna väcker frågan om Henrik Landerholm klarar av att skydda den information som anförtros honom som nationell säkerhetsrådgivare. Det är inte vilken befattning som helst i Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem.
Anne-Marie Eklund Löwinder
Informations- och It-säkerhetsexpert. Driver bolaget Amelsec. Tidigare bland annat säkerhetschef vid Internetstiftelsen, 2001-2021.
Vad är allvarlighetsgraden i det här, med tanke på att handlingarna är sekretessbelagda?
– Vi får verkligen hoppas att det inte är kvalificerat hemliga handlingar, men det är redan illa nog att sekretessbelagda handlingar hamnar på avvägar. Det är verkligen inte bra. Det går inte att drälla runt med den typen av handlingar. Det finns rutiner som man måste följa, och de måste sitta i ryggraden.
Vad tänker du om att den nationella säkerhetsrådgivaren gjort det här?
– Han har en av Sveriges viktigaste roller på säkerhetsområdet. Det är därför oerhört viktigt att han föregår med gott exempel. Alla kan givetvis göra misstag, men när det sker flera gånger så måste man titta på vad som är roten till att det händer. Med tanke på hans erfarenhet måste han absolut vara bevandrad i hur man hanterar den här typen av information.
Jan-Olof Andersson
Senior informationssäkerhetsspecialist. Tidigare bland annat verksamhetsskyddschef på Polismyndigheten 2010-2016 och informationssäkerhetschef på Ica Sverige 2016-2020.
Räcker det med att hålla säkerhetssamtal med den som orsakat incidenten?
– Jag vill inte yttra mig om bedömningar från andra organisationers säkerhetsavdelningar, för det handlar alltid om bedömningar i det enskilda fallet. Men om en person som är placerad i säkerhetsklass gör upprepade misstag kopplat till säkerhetsskyddslagstiftningen bör säkerhetsprövning följas upp utifrån det som skett. Omständigheterna och orsakerna till det som skett behöver klarläggas. Det finns flera åtgärder som kan vara aktuella, liksom ett personalärende, polisanmäla och en förnyad säkerhetsprövning.
– Vid säkerhetsprövningen ska omständigheter som kan antas vara sårbara i säkerhetshänseende beaktas och slarv med handlingar är hypotetiskt en sådan omständighet. Om jag vore ansvarig för en medarbetare som orsakat flera incidenter skulle jag överväga om personen fortsatt bör vara inplacerad i säkerhetsklass.
