Justitieminister Gunnar Strömmer (M) var under tisdagens pressträff tydlig med att den svenska demokratin står stark, trots ett oroligt världsläge.
– Samtidigt ser vi hur det fria öppna samhällets institutioner ifrågasätts eller utmanas i andra länder. Det går förstås inte att ta för givet att vår egen framtid ska kännetecknas av samma stabilitet som hittills, sade han under pressträffen.
Mot den bakgrunden har regeringen lagt fram en proposition för att stärka skyddet av demokratin. Enligt lagförslaget ska domstolarnas oberoende stärkas gentemot regeringen och mellan varje enskild domare. Det ska bland annat skrivas in en särskild paragraf i regeringsformen om att domstolorna är oberoende.
Dessutom ska det bli svårare att genomföra grundlagsändringar. I dagsläget kan en grundlag ändras om den röstas igenom i riksdagen två gånger med ett riksdagsval emellan. Den första omröstningen behöver en enkel majoritet för att gå igenom. Det andra beslutet vill regeringen ändra till att kräva en kvalificerad majoritet – det kommer därför behövas en majoritet om två tredjedelar av riksdagen.
Mattias Derlén, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, tycker att förslaget behåller en jämn balans mellan att skydda grundlagen och att bibehålla möjligheten att kunna ändra den, trots att reglerna blir hårdare.
– Det svenska konstitutionella systemet har varit ganska skört. Det har byggt på att vi inte utnyttjar de möjligheter som finns, utan att vi väljer att göra saker i samförstånd. Att en regering exempelvis inte ändrar en grundlag när oppositionen är emot, utan att man då väntar tills att man har nått samförstånd, säger han.
Om regeringens förslag blir verklighet kommer det i praktiken bli svårare att rösta igenom en grundlagsändring.
– Det här är en försäkring för framtiden, snarare än att det har funnits några problem i dag, säger Mattias Derlén.
Han påpekar att det inte är en önskvärt med en grundlag som är för svår att ändra på. Då blir det snarare domstolars tolkning av grundlagen som spelar roll, förklarar han och nämner USA:s konstitution som exempel.
– I Sverige har vi en tradition av att ändra grundlagen ofta. Den ska vara aktuell och deskriptiv som faktiskt förklarar hur statskicket fungerar.
Läs mer:
DN Debatt. ”Nu stärker vi skyddet för domstolarnas oberoende”
Strömmer: ”Vi gör ett vägval i att inte gå tillbaka till kollektiv bestraffning”