Födslotalen i Ryssland befinner sig på en av de lägsta nivåerna i landets moderna historia. Demografiexperter säger till den oberoende ryska tidningen Moscow Times att situationen bör betraktas som en djup kris.
2024 föddes 1,2 miljoner barn i Ryssland – bara 1999 föddes färre.
Fertilitetsgraden – antal barn födda per kvinna – ligger i sin tur på omkring 1,41, enligt den statliga statistiskmyndigheten Rosstat. Det är under den nivå som krävs för att befolkningen inte ska krympa.
Men Ryssland är verkligen inte unikt vad gäller lågt barnafödande. 2023 var till exempel fertilitetsgraden lägre i EU, 1,38.
Två faktorer bidrar dock till att Rysslands befolkningstillväxt har dystrare utsikter jämfört med många andra nationer, säger Stefan Ingvarsson, Rysslandsanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.
Dels det uppenbara, att Ryssland för ett invasionskrig med en rekryteringstakt på omkring 30 000 man i månaden, enligt Ingvarsson. Lägg därtill omvärldens ekonomiska sanktioner som drabbar det ryska samhället hårt och att många av männen som skickas till fronten är i en ålder då man brukar bilda familj. Och dels att överdödligheten i Ryssland under covidpandemin var högre än i många andra länder.
– Om man redan har ett lågt barnafödande och sedan har två sådana här extraordinära faktorer som att pandemin tog så hårt i Ryssland och att man har ett pågående krig – det är ju klart att det blir mer av en ständig krishantering än en långsiktig möjlighet att vända utvecklingen.
Ryska myndigheter har infört en lång rad åtgärder för att få fart på barnafödandet, däribland frikostiga bidrag till kvinnor som föder barn, skriver Moscow Times.
En annan mer omdebatterad åtgärd är en ny lag som förbjuder främjande av ideologier som uppmuntrar till barnfrihet.
Dessutom är fertilitetsgraden ett av riktmärkena som staten använder för att mäta hur effektivt landets regioner presterar.
Men Ryssland tar även till andra, högst inofficiella, metoder, säger Stefan Ingvarsson.
– Aktivister som jag är i kontakt med säger att i dag finns åtminstone en region i Ryssland, Vologda, där det de facto inte finns fri tillgång till fri abort längre.
Genom hot och trakasserier mot exempelvis läkare, sjukhus och andra samhällsinstitutioner har olika ultraortodoxa grupper inskränkt aborträtten i den ryska regionen, där den ortodoxa kyrkan traditionellt haft en stark ställning.
Gruppernas agerande är i det fördolda sanktionerat av Moskva. Staten vill inte hållas ansvarig eftersom det inte finns någon utbredd opinion mot abort i Ryssland, som dessutom har en internationellt sett hög frekvens av aborter och preventivmedel, enligt Stefan Ingvarsson.
– Vanligtvis brukar repressionen skötas av säkerhetstjänsten, polisen eller åklagarmyndigheten. Men när det gäller abort så vill staten inte bli förknippade med det här, därför att det är så impopulärt. Så i stället har man lyckats åstadkomma det här via proxyaktörer.
– Och det är något nytt.
Vladimir Putin sade tidigare i oktober att ett av de allra viktigaste nationella projekten är att ge stöd till familjer och att skapa förutsättningar för att så många barn som möjligt föds, enligt Moscow Times.
Stefan Ingvarsson säger att det är uppenbart att befolkningsfrågan har blivit en besatthet för Putin och hans inre krets.
– Vad som gör dem så besatta kring det här, det kan vi bara spekulera i. Men det är kopplat till att man ser framför sig en långsiktig konfrontation med framför allt väst och Europa.
I dagsläget finns det dock inget som talar för att Rysslands åtgärder kommer bryta den negativa befolkningstillväxten.
– Det känns mer som ett sisyfosarbete, säger Stefan Ingvarsson.
