Orsakerna till Konservativa partiet, Tories, enorma förlust i torsdagens parlamentsval i Storbritannien är många, enligt Jonas Hinnfors som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Långsiktigt handlar det om att partiet inte har levererat vad det lovade, nämligen att förbättra offentlig sektor.
– Sjukvården, transportnätet och den sociala sektorn har stora problem. Ekonomin går på tomgång och det kanske delvis beror på brexit, men det finns också många andra orsaker, säger han.
Det var när tidigare premiärministern Liz Truss lade fram sin budget under hösten 2022 som opinionssiffrorna började dala på riktigt, framhåller han. Även det så kallade ”partygate” under coronapandemin, när partiet under dåvarande premiärminister Boris Johnsons styre bröt mot restriktionerna, har påverkat.
Men också partiledaren Rishi Sunaks agerande under valkampanjen, såsom förhastade valförslag, har missgynnat Tories, bedömer Jonas Hinnfors.
– När man har ett så otroligt dåligt utgångsläge som Sunak hade på ungefär 20-21 procent under Labour, då måste valkampanjen gå extremt bra och det har den inte gjort.
Under ytan ligger också stora spänningar kring vilken politik partiet ska föra, konstaterar Hinnfors.
– De här spänningarna har inte blivit mindre under det senaste antalet år men det går tillbaka åtminstone till Theresa May 2017 och framåt. Då blir man inte så effektiv.
Till skillnad från Labour som har gått fram stort i mandat, men inte lika mycket i antalet röster, så har Tories tappat både mandat och oerhört många väljare, framhåller han.
Några timmar efter valförlusten meddelade Rishi Sunak att han kommer att avgå. När det blir dags för val av ny partiledare återstår att se. Då är det upp till Konservativa partiets medlemmar att välja bland två kandidater som parlamentsledamöterna utser.
Enligt Hinnfors har Konservativa partiet den senaste tiden sneglat mycket på högerpopulistiska Reform UK. För att få tillbaka väljare behöver partiet nu dra sig mer åt mitten, säger han. Det blev ännu tydligare när proteströsterna till Reform UK inte blev lika många som förutspåtts i opinionsmätningarna.
Fakta:Storbritanniens valsystem
House of Commons, det brittiska underhuset, har 650 ledamöter. Minst 326 mandat behövs för egen majoritet i parlamentet.
Valet till underhuset sker genom så kallade majoritetsval i enmansvalkretsar.
Den kandidat som får flest röster i en enskild valkrets tar hem valkretsens enda mandat. Det förklarar varför ett parti kan öka antalet mandat kraftigt även med en mindre ökning av antalet röster.
Tories medlemmar är generellt äldre och socialkonservativa, vilket är något som riskerar att missgynna partiet, enligt Hinnfors.
– Traditionellt har partierna klarat av att vinna val när de har dragit sig antingen mot mittenhöger eller mittenvänster, men högerhöger och vänstervänster har varit väldigt svårt.
För att väljas till ny partiledare i Storbritannien behöver man vara ledamot i parlamentet. En person som sitter kvar, och som tidigare lyfts fram som möjlig ersättare, är tidigare inrikesminister Suella Braverman.
Hon är en av dem som vill att partiet ska förflytta sig åt höger, enligt Jonas Hinnfors.
– Hon har kritiserat partiet för att vara för mycket ”woke”, att tillåta invandringen att gå upp för mycket och vara för mjuk i människorättsfrågorna, säger han.
Redan före valresultatet fanns en frustration inom Tories, som bland annat handlade om oförmågan att närma sig Labour i opinionen och att partiet inte gått tillräckligt åt höger, konstaterar Hinnfors.
– Ett värsta scenario för de konservativa är att frustrationen som finns inom partiet väller fram nu, säger han.
