Den ryske ledarens senare år vid makten har präglats starkt av invasionen av Ukraina. Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, ser inget slut på kriget och väntar sig att Rysslands relation till väst blir allt mer fientlig.
– Antagligen får vi se mer ryskt sabotage och försök att påverka västvärlden. De senaste dagarna, då europeiska säkerhetstjänster varnat för att Ryssland planerar sabotage och destabiliseringar, är nog bara en försmak.
Han ser också en stor risk för miltär aggression mot fler länder än Ukraina. De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen är i farozonen liksom Moldavien och Georgien.
Ryssland går mot ett allt större beroende av Kina, som kan komma att kräva eftergifter i form av billig gas och olja, större tillgång till rysk militär teknologi eller att ryssarna stöder kinesernas geopolitiska ambitioner i närområdet.
Den ryska staten blir samtidigt mer instabil, med konflikter mellan maktcentra som säkerhetstjänsten och försvarsdepartementet. Även relationen mellan den styrande makten i Kreml och de etniska minoritetsrepublikerna är skakig.
– Det kommer att bli allt svårare att styra Ryssland. Man kan tänka sig att man får se liknande saker som förra sommaren med Prigozjins kuppförsök, säger von Essen och syftar på Wagnergruppens före detta ledare som dog i en flygkrasch förra året.
Ekonomin väntas bli allt sämre. Ryssland har ställt om till krigsekonomi och närmare hälften av landets statsbudget läggs på invasionen av Ukraina. Försvarsindustrin går på högvarv och staten betalar ut höga löner till soldaterna. Det finns betydligt mindre pengar över till saker som barnomsorg, vård och pensioner.
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, menar att det är svårt för Putin att ändra riktning även om kriget skulle gå in i en mindre aktiv fas.
– Det kommer att vara förenat med en stor politisk och ekonomisk risk att dra tillbaka alla satsningar man gjort på den militära sektorn, säger hon.
Samma sak gäller alla åtgärder som införts för att skärpa repressionen och kontrollen över den ryska befolkningen. Det är mycket osannolikt att Putin backar, eftersom det är förenat med politiska risker.
– Trenden är tydlig – det har ständigt blivit värre. En hög grad av repression är väldigt svår att skala tillbaka. Risken är att samma sak händer som när Gorbatjov införde reformer, att det ger upphov till protester och mer krav, säger hon och syftar på Sovjetunionens förre ledare.
Putin är nu 71 år. När den nuvarande presidentperioden är över är han 77 – hur länge kan han sitta kvar?
Carolina Vendil Pallin noterar att den ryske ledaren inte har matchat fram någon arvtagare. Hon har svårt att se att han förbereder sig på att lämna över makten – tvärtom verkar han stärka sitt grepp.
– Det finns en inneboende instabilitet inom personalistiska auktoritära system som har att göra med successionsfrågan. En partidiktatur har strukturer för att lämna över makten, men det har man inte i Ryssland eftersom allt är uppbyggt kring Putin som person, säger hon.
Enligt Hugo von Essen har Putin inget annat val än att klamra sig fast vid styret för sin egen politiska, ekonomiska och personliga överlevnad.
– I andra postsovjetiska länder har vi sett att det är väldigt svårt att lämna över makten på ett säkert sätt. Han kan bli likviderad eller säljas ut till väst. Av de skälen har han inte pekat ut någon efterträdare, säger han.
Befolkningen kommer troligen att stå ut med stora umbäranden – precis som den gjorde under Sovjettiden.
– Det kanske blir en del protester, men jag tror inte att vi kommer att få se en folklig revolution. I så fall är det mer sannolikt med någon form av palatskupp, ett uppror inom eliten, säger von Essen.
Läs mer:
Svenskt Stridsfordon 90 visas upp som krigstrofé
Experter: Så kan ryska kärnvapenövningen bli
