I nattens medieuppgifter om att USA:s president Donald Trump presenterats med alternativa planer för en attack mot Iran utesluts inte att anfallet skulle riktas mot civila mål. Dit får man enligt Anders Ekholm, överste och doktor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, räkna byggnader där den iranska ledningen uppehåller sig, men även cyberattacker.
Enligt Washington Post skulle en sådan kunna genomföras för att bryta regimens internetblockering.
– En cyberattack ingår säkert i den palett av åtgärder som man överväger att vidta. Det kanske skulle kunna räcka med det, men Trump måste i handling visa att han stödjer oppositionen, säger han.
Trump har flera gånger dragit en så kallad röd linje och sagt till den iranska regimen att USA kommer att svara med militärt våld om Iran använder våld mot oppositionen, något som man bevisligen gjort. Dödsfallen räknas sannolikt i hundratal, med minst 466 bekräftade av en människorättsorganisation.
– När man väl har börjat hota med sådana saker måste man vara beredd att infria sitt hot. Det går att jämföra när man som soldat utbildas i vakttjänst: där lär man sig att om någon rusar emot dig och du varnar ”halt eller jag skjuter skarpt!” måste du i nästa ögonblick vara beredd att verkligen skjuta.
Ur ett militärstrategiskt perspektiv tappar man avskräckningsförmåga om man inte fullföljer sina hot, orden måste matchas med handling.
– Genom att dra röda linjer och uttrycka ultimatum tar man bort sin egen handlingsfrihet, och det blir svårt att trassla sig ur. Jag är nästan förvånad över att Trump inte har agerat redan.
USA har militära resurser i regionen, inte minst på militärbaser, för att kunna slå till mot den iranska regimen.
– Om det sedan skulle ske med långräckviddiga drönare eller kryssningsrobotar är det svårt att sia om. Men erfarenheten från 12-dagarskriget mot Iran i somras visar också att USA kan anfalla hemifrån, även om det kräver flera lufttankningar är det ingen brist på resurser, säger han.
Anfallet skulle sannolikt riktas mot mål kopplade till det iranska revolutionsgardet, som är en symbol för repressionen, eller mot byggnader som regimens ledning befinner sig i.
Enligt Ekholm skulle det inte röra sig om den typ av spektakulär aktion som genomfördes mot Venezuela, när diktatorn Maduro och hans fru greps.
– Det är iranierna på full beredskap mot, eftersom det nyss har hänt. Personligen tror jag att man egentligen är ute efter att sända ett budskap till det iranska folket att ”vi stöttar er”, eftersom Trump lovat det och tappar sin trovärdighet annars.
Iran svarade på söndagen på uppgifterna om ett förestående anfall med att man i så fall kommer att attackera Israel.
– Det är någonting som också ligger på bordet och som man förstås tar med i bedömningen, säger Anders Ekholm.
Och det är inte ett tomt hot. Iran har sannolikt tusentals ballistiska robotar kvar gömda på spridda platser i landet, trots att Israel under 12-dagars kriget anföll och slog ut både avskjutningsramper och robotlager.
Under Irans storskaliga anfall med ballistiska robotar var det 50–60 som trängde igenom det avancerade israeliska luftförsvaret. De orsakade omfattande skador på flera platser, bland annat i centrala Tel Aviv.
– Jag var där nyligen, och det var verkligen stor förödelse, och det var nog mer en tillfällighet att det inte blev ännu värre. Det gav en besk smak i munnen hos israelerna, som också tvingades av Trump att avsluta 12-dagarskriget mot Iran innan de oskadliggjort landet. Flygplanen var på halvvägs mot Iran när Trump tvingade israelerna att avbryta.
Israel har inte visat några tecken på att vilja anfalla Iran i det läge som nu råder. Enligt medieuppgifter hölls dock ett samtal mellan premiärministern Benjamin Netanyahu och USA:s utrikesminister Marco Rubio natten mot söndagen, där man enligt uppgifter ska ha diskuterat frågan om ett anfall mot Iran. Israel uppges därefter ha ”gått upp i högsta beredskap”, även om det är oklart vad det betyder i sammanhanget.
Enligt Anders Ekholm skulle Netanyahu nog ändå vilja ”gå en rond till mot Iran” för att slutgiltigt vingklippa landet eller få ett regimskifte.
Kan den iranska regimen agera på något annat sätt än den gör?
– Hur regimen skulle kunna agera för att ta sig ur det här är väl egentligen en fråga för en statsvetare. Jag ser det här mer ur ett militärstrategiskt perspektiv. Men om man är väldigt angelägen att sitta kvar vid makten så borde man överväga andra alternativ, acceptera de krav på förändringar som finns bland folket på gatorna och gå dem till mötes.
