Att deportera invandrare som uppehåller sig olagligt i landet är ett av Trumps stora vallöften. Att myndigheter söker reda på folk och gör räder på arbetsplatser har lett till protester.

– Det har inte varit jättestora protester hittills, någon bil har brunnit. Då gör presidenten bedömningen att det är ett allvarligt nationellt nödläge, och genom det kan han federalisera nationalgardet, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Nationalgardet är en militär styrka som ska upprätthålla ordningen och som finns i alla delstater. De lyder normalt under delstatens guvernör, men presidenten kan ta över både med och utan guvernörens godkännande om delstaten inte kan hantera situationen.

I det här fallet har både Kaliforniens guvernör och Los Angeles borgmästare sagt att det inte behövs och att Trump bara eldar på motsättningarna. Människorättsorganisationer har också fördömt agerandet och menar att Trump ”gör ett spektakel” och militariserar migrationspolitiken.

Trump har dessutom öppnat för att sätta in armén, och försvarsministern Pete Hegseth uppger på X att ”marinsoldaterna är redo”.

Detta skulle vara mycket kontroversiellt, menar Dag Blanck.

– Det finns i princip ett förbud mot att använda den federala armén mot den egna befolkningen. Då ska det ha gått extremt långt. Trump försökte göra det i slutet av sin första mandatperiod, men då motsatte sig armén.

Trump har försökt stärka presidentmakten i flera olika sammanhang genom att hävda att det är ett nationellt nödläge, till exempel när det gäller handelstullarna.

Enligt Dag Blanck har han ingen genomtänkt ideologi, men invandringsfrågan är ett undantag. Här finns en lång tradition av motstånd, och kan ses som en del av amerikansk främlingsfientlighet, menar han.

– Det här är ett sätt för Trump att markera att kampen mot illegal invandring är överordnad och mycket viktig. Då blir det protester, och då sätter han hårt mot hårt, ett sätt att överdriva problemet. Han vill spela på den här frågan och göra den väldigt stor, säger Dag Blanck.

Det beror också på att det är en valvinnande fråga som Trump har stöd i. Det finns en oro i USA för inflödet av migranter över gränsen från Mexiko, som är svår att kontrollera.

– Men just Kalifornien är väldigt beroende av den här billiga arbetskraften. Om arbetarna från Mexiko skulle försvinna skulle det orsaka stora problem.

Trots att nationalgardet som kallats in består av soldater som bor i Kalifornien och som normalt lyder under guvernören, är det inte sannolikt att de skulle vägra lyda presidenten när han tar över befälet.

– Då ställs verkligen federalismen ställas på sin spets. Men det skulle också vara ordervägran, något som går emot den militära befälsordningen.

Nationalgardet ska upprätthålla ordningen

● Nationalgardet är en trupp som finns i USA:s delstater och har som uppgift att upprätthålla ordningen. De styrs av guvernören i respektive delstat. De är ofta baserade på flera olika platser, i armébaser eller flygbaser.

● Presidenten kan vid kriser fatta beslut om att federalisera nationalgardet. Då lyder de istället under regeringen. Detta sker mycket sällan.

● Presidenten kan fatta beslut om att ta över nationalgardet mot delstaternas vilja. Det skedde till exempel under medborgarrättsrörelsen, 1962 när gardet sattes in för att skydda den första svarta studenten på ett universitet i Mississippi, samt 1967 och 1968 vid oroligheter.

● Nationalgardet har på senare tid federaliserats 1992, vid Rodney King-upploppen.

● Efter George Floyds död, och i samband med Black Lives Matter-protesterna, aktiverades nationalgardet i flera delstater, men det var guvernörerna som tog det beslutet och inte presidenten.

Share.
Exit mobile version