Experten: Så lyckas du potträna ditt barn

Ledighet och varmare väder är bra förutsättningar för potträning, när familjen kan fokusera fullt ut på att öva och inte behöver ta på och av flera lager kläder titt som tätt.

Det finns flera olika tillvägagångssätt som utlovar en effektiv process. Det tycks dock inte finnas någon mirakelmetod – det är viktigt att anpassa tillvägagångssättet utifrån barnet och familjen, menar Malin Borgström, barnsjuksköterska och urotarmterapeut som är specialiserad på urinblåsan och tarmens funktion.

– Det är svårt att lyckas med något man inte tror passar in i ens liv. Man måste känna in vad som passar, säger hon.

Enligt metoden ”potträning på tre dagar”, som beskrivs i en bok med samma namn, avsätter familjen några dagar där den är fullt fokuserad på barnet och träningen.

– Då får barnet upptäcka hur det är att gå på pottan. Jag tilltalas av den metoden, för det innebär att du observerar ditt barn och lär dig läsa av signaler, och ger barnet total uppmärksamhet. Det tror jag vi behöver bli bättre på, ögonkontakt, säger Malin Borgström.

Störst chans att lyckas är att erbjuda pottan till barnet efter måltid eller sömn, när kroppen naturligt brukar vilja gå på toaletten.

Sedan finns det de som väntar tills barnet verkar vara mogen för det. Denna ålder varierar från barn till barn, men uppemot tre eller fyra år tycker Malin Borgström är för sent.

– Det är lite det som råder nu, att man väntar tills barnet själv visar tecken på att vara redo. Det kanske tar av sig blöjan själv, säger Malin Borgström.

Förut var det vanligast att barn i tvåårsåldern slutade helt med blöja, men på senare år är genomsnittsåldern fyra år, enligt en svensk studie som publicerats i The Journal of Urology.

– Det kan bero på att vi har väldigt bra blöjor i dag. Förut fick barn utslag när blöjorna blev för varma och våta, det blev en motivation till att sluta. I dag är det mer behändigt, och man måste inte passa på barnen som förälder, säger Malin Borgström.

Har dagens föräldrar blivit lata?

– Jag tror inte man är medveten om att man kan introducera potta tidigare. Men du måste titta på barnet och läsa av signaler, så du måste engagera dig mer, säger hon.

Egentligen kan man börja öva redan vid födseln. Då gör man det via föräldrastyrd pottning, så kallad baby potting, där föräldern läser av barnets signaler. Det är vanligt i vissa länder utomlands, bland annat Vietnam. Det kan vara en bra metod, enligt Malin Borgström – om det passar familjens liv. Sveriges kalla klimat gör denna metod något mer besvärlig, då det kan vara svårt att snabbt agera på barnets signaler när det är fullt påklätt.

– Annars brukar man säga att det är bra att börja innan barnet lärt sig gå, ungefär vid 10 månaders ålder, för då kan inte barnet resa sig och gå därifrån, säger Malin Borgström och tillägger att man senast bör börja under året då barnet fyller två år.

Det tar olika lång tid för barn att lära sig. Generellt tar det längre tid för yngre barn som har svårare att förstå sina kroppssignaler, än med äldre som man kan kommunicera mer med.

– Med en ettåring kan det bli ganska många toalettbesök och olyckor, säger Malin Borgström.

Det kan därmed låta lockande att börja träna senare, men det finns nackdelar med att vänta. Risken för urinvägsinfektion eller förstoppning ökar ju äldre barnet blir. Detta om barnet står upp när de ska bajsa i blöjan. Man ska sitta ned, då ändtarmen ändrar vinkel. Enligt Malin Borgström tror många inom vården att den ökning av barn med förstoppning som synts de senaste åren delvis är ett resultat av att barn slutar med blöja senare.

Dessutom mår urinblåsan bättre om du själv styr den och tömmer den helt vid ett tillfälle, vilket den inte gör för barn med blöja.

Olyckor får man dock räkna med upp till skolåldern, runt fem eller sex år. Men ibland händer olyckor även efter det eftersom barn i perioder testar hur länge de kan vänta innan de måste gå på toaletten. I andra fall kan barnet vara distraherat av annat.

Om barnet inte på något sätt verkar förstå att den måste gå på pottan och är kiss- eller bajsnödig kan det vara bra att vänta lite, enligt Malin Borgström. Man kan också ta mindre steg framåt. Det är viktigt att göra toaletten till en trygg plats först.

Men det kan också finnas medicinska orsaker om det tar lång tid. Det kan handla om blåsstörningar, när det är fel på blåsan, och då ska man söka hjälp hos vården. En varningssignal att vara uppmärksam på är om lite kiss sipprar ut hela tiden i stället för att komma på samma gång. Det finns även de som har en medfödd ryggskada som påverkar blåsan.

Det är viktigt att inte påbörja potträning om barnet har hård och smärtsam avföring eftersom inlärningen ska vara en positiv upplevelse. Antingen korrigeras barnets avföring med hjälp av mjukgörande livsmedel så som päron eller plommon eller så finns det mjukgörande receptfria läkemedel på apoteket

Neuropsykiatriska diagnoser kan också göra att det tar längre tid. Dessa barn kan vara mer bundna till rutiner.

– Då kan man jobba ännu mer med rutinmässiga toalettbesök efter måltid och sömn, och gå på toaletten på klocka. Man ska inte känna att det är omöjligt utan försöka, säger Malin Borgström.