Trots att Trumpadministrationen har nekat till någon inblandning i Israels luftangrepp mot Iran, som inleddes natten mot fredagen häromveckan, har Iran hävdat att USA är medskyldiga till attackerna.
Om Iran beslutar sig för, eller till och med råkar, attackera amerikanska mål i regionen kan det absolut värsta framtidsscenariot bli verklighet. Det kan leda till en kraftig eskalering i området runt Persiska viken, enligt experterna som DN har pratat med.
Iran hade kunnat gå till attack mot till exempel amerikanska militärbaser i Gulfländerna eller läger som finns för specialstyrkor i Irak. Vetskapen om att attacker mot amerikanska baser kan vara närstående ledde till att USA kallade tillbaka viss personal från regionen. USA har samtidigt varnat för konsekvenser om attacker skulle ske.
– Gulfländerna med amerikanska baser, som Bahrain, Qatar, Saudiarabien och Irak, riskerar att bli indragna oavsett för att det finns amerikaner på marken. Alla baser kan nås av iranska, korträckviddiga ballistiska missiler på kort tid, säger Alexander Atarodi.
Samtidigt finns det många incitament för Israel att involvera USA i konflikten, enligt överstelöjtnant Anders Ekholm vid Försvarshögskolan.
– Ett sätt att få med sig USA snabbare skulle kunna vara att ytterligare attackera Irans förmåga att framställa olja och naturgas, vilket kommer att leda till att priserna skjuter i höjden. Detta kommer i sin tur att påverka den oljeslukande, amerikanska marknaden – och då kanske även president Donald Trump blir mer benägen till att handgripligen avsluta kriget, säger han.
Ytterligare störningar i en redan skör världsekonomi är en del i det värsta scenariot som pekas ut. När regionen runt Persiska viken står för runt en femtedel av världens totala energi- och gaskonsumtion kommer ett större krig att få stora konsekvenser för världens marknader, framför allt ekonomierna i Asien men även genom svallvågor i Väst.
– Det kommer att leda till en sättning i världsekonomin, säger Alexander Atarodi.
Den bästa möjliga utgången i konflikten bygger på att inflytelserika länder går in, möjligtvis medlemmar i G7-gruppen som möts i dagarna, och övertygar USA om deeskalering.
Även flera av gulfländerna, som har omfattande avtal med USA sedan i början av maj, skulle kunna ta den rollen.
– Om Trump kan övertygas om att eskalering skapar instabilitet i regionen, och även ett ökat oljepris, skulle han i sin tur kunna övertyga Israel om att dra sig tillbaka. Då ökar även hoppet om fortsatta samtal mellan Iran och USA om det iranska kärnvapenprogrammet när situationen lugnat ner sig, säger Alexander Atarodi.
Den mest sannolika utgången är däremot ett mellanting mellan det bästa och sämsta scenariot, fortsätter han.
– Konflikten kommer mest troligt att fortsätta under en kortare tid med eskalering från båda sidor för att ingen vill tappa ansiktet. Någon gång kommer deeskalering att ske, men man kommer fortsatt att brottas med långsiktiga regionala konsekvenser som ett nytt, säkerhetspolitiskt landskap. Det är troligt med nya allianser när man tydligt har sett hur Israel saknar hämningar, nu, i Gaza och tidigare i Libanon, säger Alexander Atarodi.
Det som talar mot nedtrappning är att de intensiva, israeliska anfallen mot Iran fyller en inrikespolitisk funktion för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
– Det är ett sätt för Netanyahu att rikta uppmärksamheten från förödelsen i Gaza och andra frågor och i stället försöka samla Israel bakom sin politik och trycka tillbaka oppositionen. Det innebär att vi i stället kan gå mot det värsta scenariot.
