Experter dömer ut SSAB:s förklaring om sjukdomsfallen: ”osannolik”

Ricky Davies trodde att arbetet i bandtraktorn på SSAB:s stålverksbygge i Luleå var som vilket jobb som helst.

Tills han vitnade i ansiktet och höll på att svimma.

– Precis som att lungorna brann, berättade han för DN.

Allt fler drabbades under våren. Totalt 34 incidenter med irriterade luftvägar och kraftig huvudvärk. Näsblödningar och kräkningar. En person med kemiskt inducerad lunginflammation, vilket typiskt sett uppstår när man får i sig skadliga kemikalier.

Den 3 april stoppades bygget och en polisutredning inleddes.

I en intervju med DN i mitten av april säger SSAB:s tekniska direktör Carl Orrling att ingen annan är mer angelägen om att gå till botten med varför folk blivit sjuka än SSAB självt – stålbolaget som är mitt uppe i ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna.

Ett 52-miljardersbygge som av EU lyfts fram som strategiskt viktigt och som snabbt ökat takten. Redan år 2029 ska det nya elektrostålverket stå klart.

Den 26 maj kallar SSAB till pressträff. Bolaget berättar att gasexponering har utretts ingående, men att det inte ligger bakom sjukdomsfallen. Enligt SSAB var det inte onormalt höga dammhalter och det har inte heller hittats några ämnen i själva dammet som kan förklara symtomen.

I stället är det en kombination av finkornigt damm, väder och säsongsbetonat luftvägsvirus som ligger bakom de mystiska sjukdomsfallen, förklarar Carl Orrling under pressträffen.

Med det beskedet kan bygget starta igen efter att ha stått still i två månader.

Men DN:s granskning visar att orsaken är långt ifrån klarlagd.

Under presskonferensen finns två experter med på videolänk på en stor tv-skärm bakom Carl Orrling.

En av dem är Anders Hedström på bolaget 4SafeAir, som bidragit med teknisk expertis inom luftkvalitet och luftrening. Något som varit viktigt för att förstå dammets påverkan i SSAB:s orsaksutredning.

Är damm, väder och virus den enda förklaringen bakom sjukdomsfallen?

– Nej. Jag tror att det är en viktig del i sammanhanget, men inte att det är den enda orsaken. Dessutom kan jag inte yttra mig medicinskt, säger han till DN.

Anders Hedström arbetar nu på konsultbasis för att hjälpa SSAB att minimera riskerna med de fina dammpartiklarna.

– Vi har kommit en bra bit på väg, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Den andra experten på skärmen under presskonferensen är Niklas Arnberg, professor vid Umeå universitet och en av landets mest framstående virusforskare.

Enligt SSAB styrker han en viktig del i förklaringsmodellen bakom sjukdomsfallen.

”Han bekräftar sambandet att luftvägar som är påverkade av infektion eller låg luftfuktighet kan reagera starkare på dammexponering”, skriver SSAB till DN.

Men för DN tonar Niklas Arnberg ned betydelsen av luftvägsvirus.

Han säger att han fick veta att ”någon eller några” hade testat positivt för covid-19, men att han inte har läst några djupare medicinska rapporter och bara lade några timmars arbete på ärendet.

– Det är bra att bolaget vill vrida och vända på varje sten, men det finns inte tillräckligt med kunskapsunderlag för att säga att virus är en jätteviktig orsak till att arbetarna blev sjuka.

När DN följer upp detta visar det sig att inte heller SSAB vet hur många som drabbades av säsongsvirus.

”Vi har inte individuppgifter som visar hur många av de berörda som hade covid-19 eller andra luftvägsvirus”, skriver bolagets kommunikationsavdelning i ett mejl.

Niklas Arnberg bekräftar visserligen att torra slemhinnor i virustider kan bana väg för besvär orsakade av finkornigt damm. Men även av andra miljöfaktorer som kan finnas i byggområdet.

Som skadliga gaser eller att dammet innehåller något farligt?

– Det kan nog inte uteslutas. Men jag fick inga frågor om det.

Vilken medicinsk kompetens som SSAB konsulterat i övrigt för att komma fram till damm- och virusteorin framgår inte i den omfattande dokumentationen i ärendet som bolaget publicerat på sin hemsida.

DN:s granskning visar dock att SSAB har fått hjälp av Arbets- och miljömedicin norr på Norrlands universitetssjukhus i Umeå (AMM), vilket framgår av intervjuer och dokumentation som DN tagit del av. Det är en expertinstans med lång erfarenhet av att analysera och bedöma samband mellan olika miljöfaktorer och sjukdomsfall i arbetslivet.

Och som drar helt andra slutsatser än SSAB.

Tre dagar efter att bolaget har presenterat orsaken bakom sjukdomsvågen lämnar AMM ett formellt utlåtande som ifrågasätter SSAB:s damm- och virusteori.

”Damm i allmänhet är luftvägsirriterande men förefaller erfarenhetsmässigt mycket osannolikt som förklaring till aktuell symtombild”. På SSAB:s fråga om vilken roll covid och influensa spelar i sammanhanget ges svaret att ”en infektion skulle kunna förklara något av fallen, men förefaller osannolik som förklaring till hela symtombilden hos gruppen”.

Trots upprepade förfrågningar vill SSAB inte ställa upp på någon muntlig intervju med DN.

Via mejl svarar kommunikationsavdelningen att AMM bara hade fått ta del av mätningar fram till den 21 april, innan orsaksutredningen var helt klar. Dock svarar SSAB att inga avgörande fynd har gjorts sedan dess.

”Den efterföljande analysen baseras på ett mer heltäckande underlag där flera faktorer har kunnat vägas samman i ett större sammanhang.”

Enligt SSAB hade man inte heller tillgång till AMM:s expertutlåtande innan orsaken presenterades på presskonferensen den 26 maj.

Men när DN når rapportförfattaren säger han att de övergripande slutsatserna kommunicerades till bolaget i ett tidigare skede – före presskonferensen. Han säger också att det som framkom när SSAB presenterade sin orsaksanalys inte förändrar expertgruppens bild av att det är osannolikt att damm och virus kan ha bidragit till den samlade symtombilden.

DN har pratat med en handfull forskare och läkare med särskild kompetens inom arbetsmiljömedicin på universitet runt om i landet.

Alla har fått läsa SSAB:s analys om varför arbetarna blev sjuka. Och alla riktar kritik mot slutsatserna.

– Det känns som att det här var den enkla vägen ut, att det skulle vara den enda förklaringen, säger Maria Kippler, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, KI.

Vad skulle det annars kunna vara?

– Det är jättesvårt att svara på utifrån de mätningar som gjorts. Jag hade gärna gjort mer utförliga analyser av dammet för att fastställa om själva innehållet skulle kunna vara anledningen till sjukdomsfallen. Här har man utrett saken i två månader och på så kort tid är det svårt att hinna få tydliga svar.

SSAB förklarar att maskinerna i markarbetet kan ha rört upp och spridit dammet, men skriver till DN att det är svårt att fullt ut återskapa och utreda de förhållanden som rådde när arbetare fick symtom under våren.

Problemet är att en stor del av mätningarna som bolaget hänvisar till gjordes efter att bygget hade stoppats, konstaterar Ingvar Bergdahl, docent i toxikologi och yrkeshygieniker vid Umeå universitet.

– Vilka egenskaper dammet har och vad som gjort människor sjuka får vi inte veta. Och det vet antagligen inte de som skrivit rapporten heller. Ingenstans säger SSAB att dammet är ofarligt. Om man säger att det är damm, då har man egentligen bara sagt att det inte är gas.

SSAB framhåller samtidigt att dammhalterna ligger under Arbetsmiljöverkets föreskrifter, förutom enstaka toppar.

– Gränsvärden skiljer inte på farligt och ofarligt, bara på tillåtet och förbjudet, säger Ingvar Bergdahl.

Han påpekar att ovanliga ämnen eller kombinationer ofta saknar gränsvärden. Därför går det inte att använda Arbetsmiljöverkets gränsvärden som en garant för att nivåerna av damm inte är farliga.

– Arbetsgivarens ansvar är att se till så att riskerna i arbetsmiljön är acceptabla, oavsett om det finns ett gränsvärde eller inte.

SSAB står fast vid sin förklaring om vad som orsakade sjukdomsfallen, men vill varken svara ja eller nej på frågan om de känner sig helt trygga med att det inte kommer att ske liknande sjukdomsfall igen.

”Vi känner oss trygga med våra slutsatser och de åtgärder som har vidtagits.”

Har ni medvetet mörkat uppgifter som talar emot damm- och virusteorin?

”Nej. SSAB har löpande delat relevant information med berörda myndigheter och andra parter. Vi redovisar det vi vet vid varje given tidpunkt och undviker att spekulera.”