Hennes skola är en av elva som i år deltar i projektet ”Kommunal samverkan för bästa skola”. Det är en metod där skolan under minst tre år får stöd från stadens utbildningsförvaltning för att analysera var problemen finns och får hjälp att komma framåt.
Gullingeskolan är med i projektet för fjärde läsåret i rad.
– Vi har haft lägre kunskapsresultat än vi förväntades ha enligt Skolverket, även om man räknar in faktorer som elevernas bakgrund, hur de bor, vårdnadshavarnas ekonomi och utbildningsbakgrund – och lägre resultat än skolor i liknande områden, säger Lina Falk Wik.
Gullingeskolan ligger i Tensta, en stadsdel på Järvafältet där omkring 35 procent av invånarna har utländsk bakgrund. Den hör till de skolor i Stockholm som har högst socioekonomiskt tillägg, som beräknas på bland annat utländsk bakgrund och ekonomiska förhållanden.
– Det är en välfungerande skola, vi har bra undervisning, bra kollegialt samarbete, väldigt hög trivsel, och eleverna känner sig trygga. Ändå fick vi inte upp resultaten, säger Lina Falk Wik.
l projektet gjorde personalen en nulägesanalys och åtgärdsplaner, med hjälp av utbildningsförvaltningen.
– Vi kom fram till att vi behövde ha mer varierad undervisning för att kunna möta elever på olika sätt, där de är, säger Lina Falk Wik.
De har gjort så här:
Gullingeskolan har två klasser i varje årskurs och de har tillsammans tre lärare.
– Det ökar möjligheten att vara flexibel, ha en till en-undervisning och mindre grupper. Det är en jätteframgång, vi har höjt våra resultat och ligger över den betygsgräns vi förväntas ha enligt Skolverket.
Sedan 2022 har skolan höjt sitt genomsnittliga meritvärde i sjätte klass från 187 till 221 och andelen som är behöriga till gymnasiet har ökat från 61 till 79 procent.
– Vi klättrar uppåt, mycket tack vare den här processen. Var sjätte vecka analyserar vi vilka insatser vi gör och vad vi behöver göra.
I den anpassade grundskolan, som tidigare hette särskola, har de höjt närvaron rejält.
– Närvaro är oerhört viktigt, närvaro hör ihop med elevernas resultat, varje minut är superviktig. Vi informerar föräldrarna, väldigt mycket, och vi ringer hem när en elev inte är i skolan, säger Lina Falk Wik.
Vad tycker eleverna?
– De är glada för att det alltid finns någon att fråga och få hjälp av. De möter fler vuxna som kan förklara saker på olika sätt.
Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) tänker fortsätta med modellen, som utvecklades av Skolverket.
– Vi har områden där alldeles för få elever blir behöriga till gymnasiet, och skolor där en fjärdedel av eleverna inte klarar det. Vi kan inte acceptera det, vi har höjt det socioekonomiska tillägget men pengar löser inte allt, säger hon.
Det är bara skolor i ytterstaden som deltar i projektet, tror du att en del skolor kan skämmas för att be om hjälp?
– När vi startade projektet var en del ganska skeptiska, det är den mest ingripande åtgärd vi någonsin har gjort, vi kliver in i skolorna. Men nu när skolorna ser att det fungerar går det lättare.
Stockholms stad kan inte tvinga en skola att delta.
– Men det är ett erbjudande man inte kan tacka nej till. Det finns ett par skolor som behöver insatser men ännu inte är med i projektet, säger Emilia Bjuggren.
Läs mer: Efter kunskapsraset – OECD ska granska det svenska skolsysteme
