Tidöpartierna har lagt stort fokus vid att få ner bränslepriserna under mandatperioden, med ökade utsläpp som konsekvens. Förra året släppte inrikes transporter ut runt 16 procent mer än när regeringen tillträdde, enligt Naturvårdsverkets statistik.
Nu krävs därför snabba åtgärder av nästa regering för att få bukt med utsläppen, uppger tre oberoende experter för DN.
Samtliga har tidigare, på regeringens uppdrag, gett förslag hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas framåt; nationalekonomen John Hassler, miljöekonomen Svante Mandell samt Åsa Persson, avgående ordförande för regeringens expertråd Klimatpolitiska rådet.
Men även om nästa regering inte vidtar några aktiva åtgärder på området väntas bränslepriserna att stiga med flera kronor – förmodligen redan från årsskiftet. Orsaken är att Sverige just nu har ett särskilt undantag från EU-kommissionen som tillåter en bränsleskatt under EU:s lägstanivå. Undantaget gäller dock bara året ut.
Från 2028 kommer sedan priset att pressas upp ytterligare, när EU inför ett nytt utsläppshandelssystem, ETS2. Systemet är skapat just för att få ner utsläppen från transporterna i hela unionen. Hur stor prishöjning det leder till är oklart, men bedömningar pekar på åtminstone 1-2 kronor litern.
– Mycket av detta kommer att ske oavsett vad nästa regering vill, säger Svante Mandell, som är verksam vid Konjunkturinstitutet.
De åtgärderna kommer dock inte att räcka för att Sverige ska klara klimatkraven till 2030. Om Sverige missar klimatkraven kan det innebära EU-böter på omkring 8-40 miljarder kronor, bedömde Klimatpolitiska rådet i sin rapport i våras.
– Det behöver hända saker i många sektorer och på bred front snabbt nu, säger rådets ordförande Åsa Persson – och pekar på att det finns många färdigutredda förslag att implementera.
Flera av dem finns i Styrmedelsutredningen som Svante Mandell lämnade över till regeringen i somras. Utredningen hade i uppdrag att föreslå just åtgärder för att klara EU:s klimatkrav.
I teorin finns tre sätt att få ner utsläppen från trafiken, enligt utredningen. Det ena är elektrifiering, som Mandell pekar ut som den bästa långsiktiga strategin.
– Men till 2030 hinner inte det ge tillräckligt med effekt, säger han.
Orsaken är att Sverige fortfarande har runt 4,5 miljoner bilar med förbränningsmotor på vägarna.
Då återstår de två andra alternativen. Antingen att kraftigt minska trafiken – vilket Mandell ser som ogenomförbart – eller att öka inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel.
Med andra ord: att återinföra en högre reduktionsplikt, som regeringen Kristersson har sänkt kraftigt under mandatperioden. Mandell föreslår att den stegvis ökar till 25 procent från dagens 10 procent.
Utredningens förslag sågades av M, L och SD när det presenterades i maj.
– Det är inte konstigt, det är valrörelse. Men jag ser ingen annan väg framåt, säger Svante Mandell.
Regeringens andra klimatutredare, nationalekonomen John Hassler, ser också en höjd reduktionsplikt som den enda lösningen för att klara 2030-målet.
– Det börjar bli väldigt bråttom. Det finns fortfarande möjligheter att nå målet men då behöver bränslepriserna snabbt bli högre, säger han.
Både Hassler och Mandell menar att Sveriges bränslepriser behöver vara i nivå med grannländernas. I Tyskland, Danmark och Finland är bensinpriset just nu omkring 10 kronor högre än i Sverige och dieselpriserna runt 6 kronor högre, enligt EU:s statistik.
För att kompensera för de ökade kostnaderna för fossildrivna transporter, och för att stärka incitamenten att köpa elbil, förordar både John Hassler och Svante Mandell en sänkt elskatt. Regeringen sänkte elskatten med 3 öre per KWh från 1 januari i år, men mer krävs enligt ekonomerna.
– Det ska inte bli svindyrt att köra bil, men vi kan inte ha bensinpriser i nivå med Malta. Och det måste bli billigare att ladda elbilar, säger Svante Mandell.
Att bensin och diesel kommer att stiga kraftigt i pris har inte kommunicerats tillräckligt till den svenska befolkningen, menar Åsa Persson – vilket kan ha lett till att människor har köpt bilar med förbränningsmotor omedvetna om den fördyring som väntar.
– Det är viktigt att föra fram den här långsiktiga trenden till väljarna. Hela EU har enats om att fossila drivmedel ska bli gradvis dyrare och fasas ut.
Några av experternas förslag till nästa regering
Åsa Persson, klimatpolitiska rådet:
● En kombination av höjd koldioxidskatt och ökande reduktionsplikt.
● Ett elektrifieringspaket med mer träffsäker stödgivning och en översyn av fordonsbeskattningen.
● Öka transporteffektiviteten, exempelvis genom att gynna kollektivtrafiken.
John Hassler, professor i makroekonomi, Stockholms universitet:
● Inför ett elektrifieringsmål för transporterna.
● Höj reduktionsplikten eller motsvarande åtgärd som minskar användningen av fossila bränslen.
● Genomför statliga upphandlingar av biobränsle för att få ner priset.
● Genomför en skatteväxling med höjd skatt på fossila drivmedel och sänkt skatt på el.
● Vidta åtgärder för att få ner utsläppen från jord- och skogsbruk.
Svante Mandell, miljöekonom vid Konjunkturinstitutet:
● Höj reduktionsplikten stegvis från dagens 10 procent till 25 procent till 2030.
● Höj skatten på fossila drivmedel.
● Sänk skatten på el.
● Öka stöd för elektrifiering av tunga transporter.
