Tonläget är likt det som rådde i början av 2023, även då talades det om övervinster och de stora aktörerna i branschen kallades till möte med regeringen. Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, instämmer men understryker en stor skillnad.
– Det är ganska mycket lägre inflation nu faktiskt. De senaste siffrorna förra veckan visade runt 4 procent på mat medan det mellan 2022 och 2023 var över 20 procent i genomsnitt, säger hon.
Hon har genom åren studerat maktbalansen i livsmedelskedjan och konstaterar att det i ena änden finns många konsumenter, och i andra många lantbrukare. Men i mitten, där processindustrin och dagligvaruhandeln står, är det trångt.
Där finns en risk för så kallad marknadsmakt – alltså att de relativt få företagen i processindustrin och dagligvaruhandeln har en så dominerande ställning att de kan bete sig lite som de vill – och kunder, mindre konkurrenter eller leverantörer får acceptera det.
Betyder detta att det är där roten till matprisökningarna vi ser nu finns? Nej, svarar Helena Hansson.
– Det finns en risk för marknadsmakt men det är inte hela bilden av det som sker nu. Vad som händer i handelsleden med olika påslagsmodeller och sådant kan man alltid diskutera om det är skäligt, de tar ut de priser de kan så klart, men det vi ser nu är till stora delar en följd av annat, förklarar hon.
Dels är det säsongsvariationer. Priser på mycket av frukt och grönt stiger i regel under vintern och faller först när skördarna kommer igång här i Sverige.
Prisökningen på många mejerivaror kopplas till en utbredd mjölkbrist i Europa medan kaffe och olivolja är exempel på varor där väderrelaterade problem har ställt till det med skördarna. Helena Henriksson säger att de väderrelaterade problemen med stor sannolikhet beror klimatförändringarna, och klimatförändringarna är i sin tur till stor del drivna av just livsmedelsproduktionen.
– Tittar man på livsmedelssystemen som helhet så bidrar det med en tredjedel av alla växthusgaser orsakade av människor globalt. Samtidigt är livsmedelssystemen helt beroende av att vi har stabilt och förutsägbart klimat så att det går att så och skörda som det är tänkt, säger hon.
– Att ta tag i klimatproblemen måste vara vägen in för att vi ska få stabilare skördar och tryggare livsmedelsförsörjning.
I debatten talas det om övervinster och matjättar som skor sig på situationen, och de stora koncernerna Ica och Axfood tjänar fortfarande mycket pengar. Axfood hade ett resultat på 2,2 miljarder kronor 2024 och Ica gruppen, där även bank och apotek ingår, landade på 4,6 miljarder kronor 2024.
Men deras resultat speglar inte hela dagligvaruhandeln eftersom butikerna ofta drivs i egna bolag med varierande resultat.
Thomas Ohlén är senior analytiker på branschtidningen Dagligvarunytt. Han har kartlagt drygt 1 400 butiksbolag som driver Ica-, Hemköp- och Tempobutiker, och konstaterar att samtliga butiksvarumärken har tappat lönsamhet de senaste två räkenskapsåren.
I snitt har rörelsemarginalen sjunkit med 1,4 procentenheter, från 4,6 till 3,2 procent. Det kan jämföras med den genomsnittliga rörelsemarginalen för hela näringslivet de senaste 15 åren som är 5,1 procent.
– Det här är verkligen en lågmarginalbransch. Skulle man lägga till Coop som är förlusttyngt, Citygross som har gått back tre år på raken och Lidl i kartläggningen så är vi nog nere på drygt 2 procent i rörelsemarginal, säger han.
Även SCB har slagit fast att lönsamheten minskat i hela livsmedelskedjan de senaste åren.
Samtidigt har DN och många andra medier för inte länge sedan rapporterat om Ica-handlare med vinster på över 50 miljoner kronor och som fortfarande tar ut mångmiljonutdelningar ur sina bolag.
Hur ska man förstå det?
– Det är klart att om du har en stor Ica Maxi som har funnits ett tag och du sköter dina kort rätt så kan du tjäna mycket pengar. Men det är en ganska liten del av dagligvaruhandeln som gör det, säger Thomas Ohlén.
Branschen har efterfrågat stöd av regeringen för att kunna sänka matpriserna. Bland annat ber man om sänkt arbetsgivaravgift för unga och lägre kostnader för tillsyn och regelförenklingar.
Nationalekonomen Christian Jörgensen, utredare på Agrifood center vid Lunds universitet, säger att det skulle kunna ha effekt.
– Å andra sidan finns regler och avgifter till av en anledning och jag är tveksam till att det kan sänka priserna i någon större utsträckning. De stora prisstegringarna är internationella och ligger i mångt och mycket bortom inrikespolitiken, konstaterar han.
Läs mer:
Ministern om mötet med matjättarna ”Jag tar inte folk i örat”
Hon fick Palme att införa prisstopp – men är skeptisk till dagens matbojkott
