De nya pengarna, 15 miljarder kronor plus ytterligare 10 miljarder i ett senare skede, gör att Stegra kan bygga färdigt stålverket i Boden, bedömer bolaget. Men innan det kan spotta ur sig klimatsmart grönt stål återstår flera utmaningar, enligt experter.
– Jag tror det finns en del andra problem i projektet, och det har de signalerat i det här pressmeddelandet från i dag också, att de ser över tidsplanen. Jag tror inte att vi har ett färdigt grönt stålverk i Boden nästa år, säger Ossi Pesämaa, professor i bolagsstyrning vid Luleå Tekniska Universitet som har forskat på så kallade megaprojekt.
En av de stora utmaningarna är marknadsförutsättningarna. Att göra grönt stål kräver stora mängder energi, vilket är dyrt, samtidigt som priserna på gammalt konventionellt stål sjunker.
– Idén är ju att man om man klarar att göra grönt stål så behöver man inte köpa de här utsläppsrätterna som finns. Då skulle man kunna räkna hem en del av stålpriset och få ihop det på det sättet, säger Ossi Pesämaa.
EU har skapat goda förutsättningar för grönt stål, menar Aaron Maltais på Stockholm Environment Institute (SEI). Bland annat genom utsläppshandeln, där den fria tilldelningen till utsläppstung industri successivt fasas ut, och genom CBAM, EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid.
Men också genom att kommissionen lagt fram den så kallade industriella acceleratorn – Industrial Decarbonisation Accelerator Act – med åtgärder för att öka efterfrågan på stål med lägre utsläpp, bland annat i offentlig upphandling och fordonssektorn.
– Man har ett politiskt ramverk i Europa för att skapa förutsättningar med pris på utsläpp och annat, och man verkar hålla fast vid det från EU:s håll, säger Aaron Maltais.
Men frågan är om det räcker för att driva utvecklingen. Flera liknande projekt som legat något efter Stegra i tidslinjen har fått problem senaste tiden.
– Vi har sett att det bromsar in i Europa. Projekt har problem med att få till affärskalkylen och vissa sätts på paus, eller så har man backat från dem helt. Framför allt i Tyskland har man bromsat flera projekt.
Varför blir det så om förutsättningarna som EU har satt är bra?
– De pekar på att tillgången till grön vätgas inte är där än, den är dyrare än de förväntat sig, och att det finns en övertillgång på stål generellt och då blir inte priset tillräckligt högt, säger Aaron Maltais.
Parisavtalet och det globala målet om netto nollutsläpp till 2050 är en bra drivkraft, menar han. Ska man nå målet måste stålindustrin, som är en av de största utsläpparna av koldioxid, ställa om. Men det kommer att vara svårt.
– Det finns väldigt stora utmaningar kortsiktigt. Du måste få ett samspel med allt från att efterfrågan växer samtidigt som det finns tillgång, folk ska våga satsa, det ska finnas rätt el på rätt plats och aktörer ska våga investera i vätgasproduktion. Det är väldigt svårt att få allt att klaffa precis i början av en marknad. Därför är det så viktigt att de här första projekten kan visa vägen.
Läs mer:
Stegra räddas av Wallenbergsfären
Peter Alestig: Detta dödar spekulationerna om en ”grön bubbla”
