Stormakternas spel i Arktis uppmärksammas bland annat hos tankesmedjan Jamestown foundation, där en analytiker menar att Moskva söker en uppgörelse om Arktis.
– En uppdelning av Arktis där Ryssland tar Svalbard och USA får Grönland. Den bilden är någonting man spelar med, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Han menar att Ryssland kan dra fördel av att Donald Trumps administration trycker på för att ta över Grönland. Nu på fredag ska vicepresidenten JD Vance besöka USA:s flygbas i Pituffik.
Om USA strävar efter en större maktsfär på bekostnad av ett mindre lands intressen, så kan Ryssland resonera likadant, bedömer Granholm.
– De kommer nog att försöka spela det här kortet så länge det går, så länge vi har den här administrationen i Washington. Följderna blir sannolikt väldigt besvärliga, säger Niklas Granholm.
Oron ventileras även i Norge, där Europakännaren Paal Frisvold tidigare intervjuats av nyhetsbyrån NTB.
– Vad blir Putins reaktion om Grönland inlemmas i USA? Varför skulle inte Putin som ett motdrag börja titta på Svalbard? Då blir Svalbard en strategisk möjlighet för Ryssland, sade Frisvold till NTB.
Det ryska intresset för Svalbard har flera sidor. Smältande isar gör att Nordostpassagen blir mer tillgänglig. I haven finns naturtillgångar, allt från olja och naturgas till fisk. Men på Kolahalvön har Ryssland också ett nationellt säkerhetsintresse: Norra marinen, eller Norra flottan.
Under isarna har marinen de atomubåtar som utgör landets nukleära andraslagsförmåga, alltså möjligheten att svara med ett massivt kärnvapenangrepp om Ryssland blir attackerat med kärnvapen.
Om Ryssland behärskar Svalbard så stärker de skyddet av Norra marinen, och inflytandet i Arktis.
– Norra flottan kan i kombination med specialstyrkor förmodligen lägga en järnring runt Svalbard. Men det går inte utan en deal med USA, säger Tormod Heier, professor i militär strategi på Försvarshögskolan i Oslo.
Norge har under lång tid haft en säkerhetsmodell gentemot Ryssland, där man arbetat med både avskräckning och samarbete.
Den amerikanska marinkåren har lagrat materiel i norra Norge, och Natomedlemskapet har varit en garant mot angrepp. Samtidigt har Norge och Ryssland samarbetat kring fiske och sjöräddning, och inga amerikanska styrkor har fått basera sig i närheten av ryska gränsen.
Men om Ryssland skulle agera militärt tror Niklas Granholm på FOI att Norge skulle få svårt att hävda sig utan USA:s hjälp.
– Det blir väldigt svårt. Norge har förlitat sig på Washingtons balansering under lång tid, säger han.
Tormod Heier tror inte att Ryssland vill riskera en militär operation mot Svalbard.
– Som situationen är nu så är det inte speciellt klokt att riskera ett nytt frontavsnitt i Arktis när de redan har Ukraina. Ryssland är otroligt svagt i dag, för de är i ett utmattande krig som gått väldigt dåligt, säger han.
Även om Heier ser en slags ny värdegemenskap mellan USA och Ryssland, som handlar om synen på maktsfärer, tror han inte att USA vill gå med på en arktisk ”deal”.
– Jag tvivlar på att USA vill dra sig tillbaka och ge det här området till ryssarna, så att det blir ett område där amerikanarna tappar kontrollen. De är trots allt konkurrenter, säger Tormod Heier.
Han fortsätter:
– Det mest troliga framöver är att Ryssland testar hur långt de kan dra det här. Det ökar pressen internt i Nato och det lägger press på beslutsfattarna i den svåra situation som Europa är i.
