Det pågår uppenbara folkrättsbrott i Gaza, enligt experter som DN talat med.
Marika Ericson, prefekt och lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan:
– Det är bara att titta på en beskrivning av vad som sker en given dag. Det är mycket som man verkligen skulle argumentera för är folkrättsbrott av olika slag.
Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet:
– Det är tämligen klart att Israel begått krigsförbrytelser – en allvarlig grad av folkrättsöverträdelser.
Och enligt Jann Kleffner, professor i internationell rätt vid Försvarshögskolan, finns ingen anledning för Sverige att invänta utlåtanden från internationella domstolar om huruvida folkrättsbrott begås eller inte.
– Oftast får man aldrig en sådan dom. Då är det upp till staterna själva att utreda och tolka och även utkräva ansvar av andra stater.
Experterna nämner tre exempel på folkrättsbrott i Gaza.
1. Urskillningslöst dödande av civila
I Genèvekonventionerna, som är grundläggande i folkrätten och som Sverige ratificerade 1949, ingår ett ”absolut förbud mot mord på personer som inte deltar i stridigheter”. Dessutom fastslås att personer under alla omständigheter måste behandlas humant och att sårade och sjuka ska samlas in och vårdas. Medicinska och humanitära insatser måste också skyddas.
I Gaza har över 51 000 människor dödats sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, enligt de Hamasstyrda hälsomyndigheterna i Gaza. De flesta av de dödade är kvinnor och barn, konstaterade FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter i fjol.
Marika Ericson understryker att Hamas terrorattack den 7 oktober inte heller skyddade civila, utan tvärtom riktades mot civila. Men det som pågår nu är i Gaza.
– Du kan inte urskillningslöst slå med våld mot hela Gazaremsan där du har en blandning av civila personer och objekt med rätt till skydd och personer och installationer som utgör lagliga mål och får anfallas, säger Marika Ericson.
2. Förhindra civilas tillgång till mat och sjukvård
Under stora delar av perioden har det varit svårt för humanitär hjälp att nå befolkningen. Sedan den 2 mars, då Israel beslutade om att blockera all nödhjälp in till Gaza, har rapporter om svår svält kommit allt tätare.
– Sju eller åtta personer tvingas dela på en burk bönor eller ärtor, sade Juliette Touma, talesperson för FN:s organ för palestinska flyktingar, UNRWA, vid en presskonferens i Genève i tisdags. Barnen i Gaza går till sängs svältande.
I förra veckan levererade FN-organet sina sista kvarvarande lager till kök som serverar varma måltider bestående av linssoppa och ris.
– Vad gäller blockering av humanitär hjälp och därmed en befarad utsvältning av civilbefolkningen i Gaza, är regeln väldigt tydlig: Parterna i konflikten måste tillåta och underlätta snabb och obehindrad humanitär hjälp för civila i nöd. Att blockera all humanitär hjälp är ett väldigt tydligt folkrättsbrott, säger Jann Kleffner.
3. Dödande av hjälparbetare och medicinsk personal
I början av april hittades 15 vård- och räddningsarbetare i en massgrav i södra Gaza tillsammans med ambulanserna de färdats i. En film i en av offrens mobiler visar hur attacken mot dem gick till. Israel har medgett att man begått ”ett misstag”. Men det är mycket grövre än så, enligt Marika Ericson.
– Det här är ett folkrättsbrott. Du har ett särskilt skydd när du är sjukvårdspersonal i krig.
När allvarliga folkrättsbrott begås av andra länder har Sverige ett ansvar att agera, säger experterna. Även det slås fast i internationell rätt.
Sverige har i första hand skyldighet att inte erkänna en situation som skapats av sådana allvarliga brott som laglig, förklarar Jann Kleffner.
– Sverige har även skyldighet att inte medverka och inte heller hjälpa till på något sätt. Sverige har även en skyldighet att samarbeta för att situationen ska upphöra och åtgärdas, säger Jann Kleffner.
Experterna lyfter att Sverige länge varit en stark röst för den internationella rättsordningen.
– Men just nu är det tyst om folkrätten, säger Jann Kleffner.
– Man borde utöva tryck gällande rättigheter för civilbefolkningen att få skydd, mat och hälsovård. De civila har ett starkt och tydligt skydd i folkrätten – det är inte något som bara står i en konvention utan det är också sedvanerätt. Det betyder att den är etablerad och att stater är bundna av den oavsett om den står nedskriven i en konvention, Marika Ericson.
Det är helt avgörande att andra länder verkar för att folkrätten upprätthålls, enligt Ericson.
– Sverige är en liten stat men har en lång tradition av att hitta allianser för att kunna utöva stöd för de folkrättsliga regelverken. Det är viktigt i det här fallet också. Om Sverige vill att det folkrättsliga systemet och en regelbaserad världsordning ska överleva, så måste Sverige stå upp för det.
