Osäkerheten är stor på marknaderna i spåren av Trumps tullpolitik. För svenska hushåll har utvecklingen lett till det positiva att det är lägre boräntor i sikte.
Den senaste månaden har de långa marknadsräntorna sjunkit. De påverkar de bundna boräntorna. Den tvååriga statsobligationen har sjunkit från 2,18 procent till 1,85 procent och den tioåriga från 2,56 till 2,28 procent på en månad.
I dagarna har det slagit igenom hos många banker. I tisdags sänkte statliga SBAB bundna bolån med bindningstid mellan 1 och 10 år. I måndags sänkte SEB sina listräntor för ett-, två- och treåriga lån. I förra veckan gjorde Swedbank, Nordea och Danske Bank liknande sänkningar.
– Det här är exceptionellt läge. Marknadsräntorna är ett gungfly med tullarna. Det handlar mycket om tilltron, konstaterar Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket.
Hon tror att de bundna boräntorna kan sjunka mer även om osäkerheten är stor.
– Man kan nog tro att det här kommer att fortsätta. Men det kan hända att det går uppåt också, säger hon.
Hon får medhåll av Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, som menar att det är oron kring Trumps tullpolitik som pressat ned nivåerna.
– Det speglar dels att man väntar sig att Riksbanken kommer ha en lägre styrränta framöver. Men också på att förväntningarna på konjunkturen har dämpats till följd av handelskriget, säger hon.
– Trumps politik har haft en betydande påverkan på svenska boräntor, fortsätter Maria Landeborn.
Danske Bank tror dock i sin prognos att marknadsräntan kan komma att stiga.
– Om USA börjar komma i land med handelsavtal med andra länder och vi får en mer positiv utveckling, då kan de långa räntorna komma upp igen, säger Maria Landeborn.
Claes Hemberg, oberoende ekonom, tror också att de långa marknadsräntorna kan sjunka mer.
– Men det bygger på att tullarna inte blir av, säger han.
Även de rörliga boräntorna kan gå ned, menar experterna. De påverkas av Riksbankens styrränta som ligger på 2,25 procent. Nästa vecka, den 8 maj, kommer nästa räntebesked.
Tidigare har signalerna från Riksbanken varit tydliga och många bedömare har instämt: Inga fler sänkningar i år. Men Trumps tullutspel har lett till börsfall, oro på räntemarknaderna och varningar för sämre tillväxt. Därmed har spelplanen helt kastats om.
– Jag tror att de sänker i förebyggande syfte, säger Claudia Vörmann.
– Osäkerheten kan leda till att vi inte törs göra någonting. Då kanske man behöver sänka för att få igång någon form av rörlighet i ekonomin, fortsätter hon.
Claudia Vörmann tror styrräntan kan ligga på 1,75 procent vid årets slut mot 2,25 i dag. Som exempel ligger Swedbanks listränta för tremånaders b0lån på 4,24 procent. Skulle bankerna följa med styrräntan ned skulle det innebära en rörlig listränta kring 3,75 procent.
Claes Hemberg tror styrräntan ligger på 1,5 procent vid utgången av 2024.
– Jag tror absolut att Riksbanken behöver sänka räntan. Inflationen är inte huvudfrågan. Hushållens tilltro till ekonomin behöver stärkas, säger han.
Danske Bank räknar inte med sänkning nästa torsdag. Men Maria Landeborn konstaterar samtidigt att sannolikheten för en sänkning ändå ökat. I deras senaste prognos tror de att styrränta ligger kvar på 2,25 procent i slutet på året.
Hur ska då en person som ska ta eller lägga om sina lån tänka när osäkerheten är så stor?
Claudia Vörmann menar med tanke på osäkerheten kan man ta rörligt och se var det tar vägen.
– Annars så brukar jag alltid säga att om du känner dig orolig så bind. Men i dag gör jag inte det.
Läs mer:
Dollarn rasar. Ökat tryck på växlingskontoren
Många unga betalar inte hemma
