Med en cigarett i mungipan, airpods i öronen och solglasögon på sig steg Salwan Momika in i offentligheten sommaren 2023 genom att upprepade tillfällen bränna och förstöra Koranen. Bilderna ledde till stor upprördhet i den muslimska världen med flera protester mot Sverige som följd.

Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet fick sig en törn och ambassaden i Iraks huvudstad Bagdad stormades och sattes i brand. Sverigebilden försämrades markant i arabvärlden och landet blev ett prioriterat mål för terrorattentat av våldsbejakande islamister, enligt Säpo.

Regeringen tillsatte under sensommaren en utredning för att lagstifta bort problemet. De ville inte peta i brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp, eller införa ett blasfemibrott, då de bedömde att det kategoriskt skulle förbjuda vissa yttranden samt att det skulle kräva en grundlagsändring. Ordningslagen sågs som en mer framkomlig väg.

Att tillsätta utredningen var ett bra drag, enligt Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet. Det köpte regeringen tid och ”desarmerade en ganska upptrissad situation”.

– Det har ju varit värdefullt i relation till Natoansökningen som har rullat på. Regeringen kunde visa att man gjorde något åt koranbränningarna.

Men förslagen har han från början varit skeptisk mot. Han säger att det finns risk att man påtagligt inskränker yttrandefriheten.

– Det bygger på någon slags förhandscensur och kan ge andra stater och organisationer en vetorätt över vad som får sägas i Sverige.

Fakta.Så kan ordningslagen ändras

● Regeringen vill ge polisen utrymme att ta ”hänsyn till rikets säkerhet” vid tillståndsgivning inför planerade sammankomster.

● Begränsningar med hänvisning till rikets säkerhet ska ha som syfte att skydda intressen som är av grundläggande betydelse för Sveriges inre och yttre säkerhet. Enligt utredaren Mattias Larsson är det risk för ”väldigt allvarliga konsekvenser som krävs” för att en sammankomst ska anses hota Sveriges säkerhet. En försämring av Sveriges relationer till andra länder räcker inte i sig för att utgöra ett hot mot säkerheten.

● Utredaren har presenterat två olika alternativ som går olika långt i att ge polisen rätt att begränsa tillståndsgivningen.

● I det mer långtgående alternativet ska polismyndigheten få vägra tillstånd om sammankomsten kan leda till brottslighet som ”hotar Sveriges säkerhet”. Polisen ska i första hand kunna besluta om villkor gällande hur sammankomsten genomförs. Det kan till exempel handla om förbud mot att bränna eller förstöra religiös skrift.

● Enligt det alternativa, mindre ingripande, förslaget ges polisen enbart möjligheten att ändra tid och plats för sammankomsten om det föreligger hot mot Sveriges säkerhet. Sådana lösningar ska även vara utgångspunkten i det mer långtgående förslaget.

Joakim Nergelius ser framför sig att den kinesiska regimen hotar med ekonomiska sanktioner om någon vill demonstrera för Taiwans självständighet eller att Kreml skräms med att ”spränga lite bomber” om en manifestation till stöd för oppositionen, eller mot kriget i Ukraina, tillåts.

Skulle polisen i dessa fall ge efter för hoten och vägra tillstånd har vi ett problem – en mycket grövre inskränkning än om man hade ändrat i lagstiftningen mot hets mot folkgrupp, säger Joakim Nergelius.

Det kan även bli del av ett propagandamaskineri; att provocera och testa den svenska polisens gränser med hot som man inte planerar att sätta i verket.

– Om tillstånd vägras kan staten, eller terrororganisationen, sitta och skratta och säga ”titta var fega de svenska myndigheterna är”.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inte ställa upp på en intervju och menar att regeringen först efter att de tagit del av remissinstansernas synpunkter kommer peka ut vägen framåt. I ett mejl till DN skriver han att syftet med att tillsätta utredningen var att ”stärka Sveriges författningsberedskap mot olika typer av allvarliga hot mot svenskar och svenska intressen”.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke ser ”bara problem” med förslagen i utredningen som ”går på tok för långt”. Han påpekar att de öppnar upp för förhandsgranskning av yttranden. Detta innebär en förändring från den nuvarande ordningen, där polisen endast ingriper om något som sägs överträder gränserna för vad lagen medger.

– Förhandscensur är helt främmande för vår tradition här i Sverige och ett avsteg från en grundläggande princip.

Utöver traditionsbrottet ser han det som svårt, om inte omöjligt, för lokala polismyndigheter att bedöma vad som utgör hot mot rikets säkerhet. Utredningen har också uppmärksammat detta problem och pekar ut både Utrikesdepartementet och Säkerhetspolisen som de myndigheter som ska bistå polisen med sin expertis och information.

Att UD, som lyder under utrikesministern, får ett finger med i spelet säger Nils Funcke innebär att enskilda beslut ”flyttar in på den politiska nivån”.

– Det blev ett väldigt liv om den där Erdogandockan med våldsamma protester från Ankara. Kristersson och Billström vek ju ner sig omedelbumsingen. Jag är ganska övertygad om att de inte hade brytt sig om vi redan då var medlemmar i Nato, säger Funcke.

– Det är politisk färskvara som gör det svårförutsägbart att veta vad som kommer träffas av lagstiftningen. Lagtext ska ju vara tydlig och det gäller i synnerhet våra grundläggande demokratiska rättigheter.

Liknande invändningar har John Stauffer, som är chefsjurist på Civil Rights Defenders. Det kan inte uteslutas att exempelvis klimataktivism skulle kunna tolkas som hot mot rikets säkerhet då uttalanden i den riktningen har gjorts av politiska företrädare, säger han.

– I dag kan regeringen ha en önskan om vilka uttryck som medför risker, en framtida regering kan ha andra synpunkter.

Att regeringen bestämmer över vem som får demonstrera förknippar vi inte med en demokrati, säger Joakim Nergelius, och då återstår Säpo som polisens bollplank. Men det för också med sig en rad risker.

Myndigheten riskerar att ses som politiskt styrd. Säpo själva värjer sig mot att tvingas axla rollen och varnar i utredningen för att det kan ses som att man indirekt dikterar villkoren för yttrandefriheten.

– Säpo har från och till varit ganska kontroversiell politiskt. Går vi tillbaka till 1970- och 80-talet så anklagades Säpo för att vara politiskt styrt och att de bara jagade vänsterelement och inte andra misstänkta terrorister. Den diskussionen och misstron mot Säpo hade kunnat återuppstå.

Underrättelseuppgifter från Säpo är ofta sekretessbelagda och med bristande insyn blir det svårt att överklaga polisens beslut.

– Fullständigt rättsosäkert, säger Nils Funcke.

– Bristande transparens gör det svårt att förstå skälen till bedömningarna som görs. Möjligheterna till att få en rättvis domstolsprövning minskar, säger John Stauffer.

Flera av de experter som DN har pratat med säger att ordningslagen och lagstiftningen mot hets mot folkgrupp kan tillämpas bredare och att det borde prövas ordentligt innan nya lagar, som inskränker yttrandefriheten, klubbas i riksdagen. Både Nils Funcke och Joakim Nergelius säger att polisen, i nuläget, har större möjligheter än vad de tror att flytta tid och plats för sammankomster. Och att till exempel bränna en koran utanför en moské är att betrakta som ett hatbrott, enligt John Stauffer.

– Vi har en stark lagstiftning mot hatbrott, men den tillämpas inte på rätt sätt. Åklagare borde bli modigare och få koranbränningar prövade i domstol. Genom att gå vägen via ordningslagen så undviker man den viktiga frågan om koranbränningar kan utgöra hatbrott.

Share.
Exit mobile version