Experternas tips: Här är kryddorna du ska satsa på i sommar

Tove Nilsson: Salvia behöver tillagas för att blir god – gärna i smör

”Jag älskar salvia. Den är perenn, och behöver minimalt med skötsel. Jag brukar bara beskära den lite på våren, då blir den lite buskigare och friskare.

På friland klarar den sig upp till zon fyra ungefär, men man kan behöva vintertäcka med lite löv. Fast det blåser ju alltid in löv på hösten i alla fall och lägger sig som ett värmande täcke, så den kan klara även en vargavinter.  I kryddlandet trivs den väldigt bra med timjan – men inte med gräslök! Den kan också odlas i kruka, men då blir den inte lika härdig på vintern.

Jag tycker bäst om rena originalkryddor, och är inte så förtjust i varianter som ananassalvia. Ska man ha salvia för smakens skull ska man kryddsalvia tycker jag.

Salvian har en tydlig karaktär och går att använda till mycket sånt som jag lagar om sommaren. Den kan upplevas som stram – att den mest går att använda till saltimbocca – men det är helt fel. Däremot behöver den vara tillagad för att komma till sin rätt, gärna tillsammans med animaliskt fett, smöret ger goda karamelliga toner. Men om den bränns blir den bitter.

Om man grillar till exempel fläskkotletter eller karré kan man vänta tills köttet är nästan klart, och liksom bubblar på ytan. Täck det sedan med vitlök och salviablad, så sätter de smak på det grillade köttet.

Jag tycker också om att ha den på vit pizza, kanske med smulad salsiccia. Då blir de hela salviabladen frasigt friterade. Men då måste man ha en pizza som går snabbt att tillaga – med inte så många ingredienser och väldigt varm ugn, så att salvian smälter in i osten.

Om det inte är grillväder kör jag gärna lammbringa eller lammlägg i ugnen tillsammans med salvia, äppeljuice och lök. Sedan täcker jag den och låter det puttra i många timmar.

På hösten kan man plocka in kvistarna och låta dem hänga och torka. Då kan man smula den i till exempel pastarätter.”

André Strömqvist: Citrontimjan smakar både timjan och citron

”Citrontimjan har både en fin timjanarom OCH en tydlig citronsmak. Det finns många varianter av kryddor som heter saker som jordgubbsmynta – men det är mest fantasi, citrontimjan däremot ger verkligen citronsmak. Citrontimjan är mer härdig än kryddtimjan som ofta fryser bort. Den blir inte så hög, så även om den täcks av snö fryser den inte. Fast ibland det kan det hända att allt fryser bort.

Jag har odlat sedan jag var liten och den har hängt med sedan tonåren. Jag har alltid citrontimjan i trädgården, och det åker ofta med en kvist när jag går ut och plockar i trädgården på sommaren. Den breddar smaken och är samtidigt dekorativ, dessutom blommar den mycket och lockar mycket insekter.

Den vill ha mycket sol, väldränerat och gärna lite grusig jord, då övervintrar den bättre. Mager jord gör att den växer långsammare och får tydligare smak. Vi har flera plantor i en upphöjd bädd i söderläge, väldränerat soligt och varmt. Då kan vi skörda så mycket vi vill utan att riskera att fimpa hela plantan. Har man en solig balkong kan den också växa bra i kruka.

Det finns både grön- och brokbladiga varianter, och man kan också ha den som prydnadsväxt. Det är enklast att köpa plantor, särskilt om man vill ha brokbladiga – den egenskapen följer inte alltid med om man förökar med frö. Och så slipper man vänta på att den blir klar.

Citrontimjan passar till fisk och kyckling, ofta gör jag en kryddbukett med lite olika kryddor som jag slänger i en soppa och fiskar upp när den är klar. Jag brukar också göra mycket örtsalt, det kan jag använda hela vintern. Då tar jag några av de torrare örtsorterna och mixar med salt som får dra åt sig smakerna. Sedan får saltet torka några dagar. Proportionerna inte så viktiga, men det blir bäst om man har flera olika örter så att smaken blir lite mer komplex.”

Sara Bäckmo: Basilika passar egentligen till allt

”Basilika är en allsidig växt som inte bara kan användas som krydda utan också som bladgrönsak, till exempel på smörgås och i sallader.

Den funkar att odla under många delar av året. Vill man odla mycket går den fint att ha utomhus, där man får plats med mer. I fönstret inne kan man ha den i krukor, eller odla hydroponiskt – i vatten med näringslösning – med växtbelysning.

Basilika trivs fint i vårt svenska klimat och funkar inte bara i varma utelägen eller i växthus, utan är tacksam även på friland och i pallkrage.

Driv gärna upp plantor i förväg, inomhus, i växthus eller i uterum. Fröerna vill ha det ljust för att gro. Fyll små pluggar eller krukor med jord, vattna och strö ut några frön. Täck sedan med en plastfilm som håller fukten, men – ingen jord ovanpå. Det tar bara några minuter innan fröerna sväller upp och blir lila, och sedan kan man följa hur de släpper sin grodd och tar fart. Man behöver inte göra så mycket, de sköter sig själva. Plantera om i större krukor när de utvecklat några bladpar. Skörda genom att nypa av topparna, då delar sig plantan och blir större.

Basilika är en nyttoväxt, om man låter den gå i blom drar den till sig viktiga pollinatörer. Men blomningen sker på bekostnad av bladen, så låt bara några plantor gå i blom.

Den vanligaste sorten är genovese. Den är tacksam och enkel att odla. Det finns också citronbasilika och den småbladiga, greco a palla, som växer utmärkt på friland. Den storbladiga salladsbasilikan mammoth har milda och gigantiska blad.

Basilika är väldigt lätt att använda. Att göra pesto på sin egen basilika är fantastiskt. Jag älskar att ha den färsk på smörgås. Eller så mixar jag blad med olja och har på sallad eller på grönsaker. Den passar egentligen på allt, från stekt potatis till pizza.”

Farbror Grön: Hemma hos oss var rosmarin den viktigaste kryddan

Johannes: ”Jag är uppvuxen med att torkad rosmarin var den enda kryddan i köttfärssåsen, och vi hade alltid mycket rosmarin i maten. Det kan ha varit en Italienresa som mina föräldrar gjorde som låg bakom detta. Ketchup fick man inte ha, men rosmarin, vitlök och krossade tomater i köttfärssåsen! Det blev mustig smak. Som vuxen har jag börjat laborera med andra kryddor, men jag har fortfarande en förkärlek för terpentindofter, skog i maten och känslan av gran och tall. När jag intresserade mig för ayurvedisk mat åt jag en potatissallad med potatis friterad i ghee, blandad med sås på gurkmeja, yoghurt och mortlad rosmarin. Det var en upplevelse, och där blev den ännu mer intressant.

Rosmarin hör hemma på kryddfönsterbrädan, eller i balkonglådan. Köper man färdiga plantor bör man plantera om dem i större krukor – gärna i lite sandblandad jord – och ge dem lite näring.

Men det går bra att kallså i växthus om man vill odla själv. April, maj är bästa tiden. Vi vill gärna ha kryddor i tuvor, därför sår vi fröna i grupper, det blir lagom med fem grupper i en liten fyrkantig kruka. Vattna underifrån och ställ krukan i ett ouppvärmt växthus eller i soligt läge. De vill ha varmt på dagarna men kyligt på nätterna, det ger kompakta plantor. När de är ungefär 5 centimeter höga planterar man om dem, och om man vill kan de stå kvar i växthuset sedan.

När man skördar klipper man bara topparna, så kan den förgrena sig och blir större och buskigare. Plocka in den och ha i ett soligt fönster när det börjar bli kallt. Sedan klipper man av det sista och torkar för den överlever sällan över vintern.

Vi använder inte rosmarin i köttfärssåsen numera, men i mycket annat. Focaccia har vi alltid rosmarin på, och på vårt eget fröknäcke. Den är nästan lättast att använda torkad, men att mortla färsk rosmarin med havssalt ger ett härligt örtsalt.”

Lisa Lemke: Få har förstått citronverbenans storhet

”Jag skulle vilja att alla som har – eller funderar på att skaffa – citronmeliss snarast tänker om och skaffar en citronverbena i stället. Den smakar som citronmeliss doftar, och har en så ren och härlig citrussmak. Den är otroligt användbar!

Den går ofta att hitta på stora plantskolor, och få förstår dess storhet så ibland kan man fynda exemplar som finns kvar. Även om man köper risiga exemplar på rea kan man få fart på dem. Sätt plantan i fattig, gärna porös sandblandad jord i en ganska stor kruka. Lagom med vatten, mycket sol och gödselvattna lite ibland. Du kan ha den i kruka, i växthus, odlingskragar. För mig har den nästan funkat bättre utomhus än i växthus, men fönster och balkong funkar också bra bara den får sol.

Skörda genom att klippa av toppen på en gren, då kommer det nya skott. Dra inte av bara bladen, då blir den snabbt ful och tråkig!

Den lär gå att övervintra men jag har aldrig lyckats, jag är inte mycket för att dalta med växter som inte trivs i Sverige så jag köper nya varje år. Men man borde kunna föröka den genom att ta sticklingar också. Ta en stjälk som är lätt vedartad, dra av de nedersta bladen, sätt ner dem i en plugg och vattna ordentligt.

Den är ganska vedartad, så det är framför allt bladen som används. Jag brukar slänga ner dem i salsa och pesto, eller mixa med olja, för att få den gröna citrusiga touchen. Eller fyll fisk med den, strimla och ha i sallader. Den funkar också i desserter, testa en pannacotta där du låter bladen koka med i grädden. Den är dessutom toppen att ha i te (torkad eller färsk), drinkar och andra drycker.

På hösten klipper jag av det sista och gör te av eller har i kryddblandningar.”

Karoline Jönsson: Både blad och stjälkar från persiljan kan användas

”Persilja finns både som slät- och krusbladig men jag tycker att upplevelsen i munnen är trevligare med den slätbladiga. Om man odlar själv så blir det också klurigare med krusiga saker, för det kan krypa in sniglar och jord, så slätt är att föredra tycker jag. Det är också lättare att få stora volymer med den släta.

Det är en ört som tar lite tid på sig att gro, men den är tacksam att vinter- eller kallså. Sår man i växhus kan man strö ut fröna i en kruka i februari-mars så gror den av sig själv när det är dags. Eller på balkongen om man har en odlingslåda med lock, man kan ta till exempel en godis- eller vindruvslåda. Händer det inget så får man ha lite is i magen och vänta någon vecka till. Sår man den i vida krukor behöver man inte plantera om, men man kan plantera ut den om man vill – både egna plantor eller om man köper färdiga. Jag odlar alltid den sorten som heter gigante d’Italia.

Den står emot frost bra så man kan skörda långt in på vintern. Sedan drar den igång tidigt nästa år och frösår sig villigt, och den lever gärna vidare år efter år.

Persilja är en av de bredaste och mest lättanvända kryddorna och man kan använda både blad och stjälkar. Som bladgrönt i sallad och tabbouleh, i örtbaserade täta såser som gremolata och chimichurri. Till husmanskost är den klassisk, i soppor och grytor, gärna nerhackad i ängamat. Stjälkarna kan användas i falaffel, grönsaksbiffar, wraps eller så kan man slänga ner dem när man kokar en tomatsås.”

Vill du ha mera tips på mat, dryck och krogar? Eller dela med dig av egna tankar och favoriter? Gå med i DN:s Facebookgrupp Snacka om mat och krog!