Vad har orsakat bränderna?
En extrem och osannolik cocktail av katastrofala ingredienser ligger bakom de våldsamma bränderna i Kalifornien. Det som skett har rentav fått ett nytt epitet: ”weather whiplash”.
Det började i februari förra året, då svåra skyfall och översvämningar slog till mot delstaten. När sedan våren kom exploderade växtligheten i den genomdränkta marken i regionen.
Därefter kom pisksnärten: extrem hetta och torka slog till och varade i flera månader. Växterna torkade ut och blev till perfekt bränsle för bränder. Sedan kom skogsbrändernas bästa vän: de hårda vindarna, med orkanstyrka på upp emot 45 meter per sekund.
Mitt i detta antändes den snustorra vegetationen. Bränderna som blossade upp sprider sig nu blixtsnabbt. Resultatet kan enligt bedömare bli den värsta skogsbranden i Kalifornens moderna historia.
Skogsbränder är vanliga i Kalifornien – är inte detta normalt?
Skogsbränder är en del av Kaliforniens naturliga klimat, men inte på det här sättet. Inte mitt i vintern, inte så oerhört explosivt.
Samtidigt är det som sker nu dessvärre vad klimatforskningen har varnat för i årtionden. Vi behöver omdefiniera vad vi ser som extremt; det tidigare extrema blir vanligt och de nya extremerna blir än värre.
Det syns till exempel på hur bränderna i Kalifornien beter sig. En studie i tidskriften Science visade i höstas att bränderna i delstaten har fått en mer explosiv karaktär – de värsta bränderna har fördubblat sin högsta tillväxttakt från 2001 till 2020.
Huvudorsaken är att brandvädret – en kombination av hetta, torka och vind – förvärras av människans utsläpp av växthusgaser. Såväl extremvärme som torka blir allt värre i Kalifornen som en följd av klimatförändringarna. För vindarna är bilden brokigare. De kraftiga varma Santa Ana-vindar som nu stormar i Kalifornien hör till delstatens normala klimat, men i år är de extrema. En möjlig förklaring som lyfts fram är det mycket varma havet utanför Kalifornien. En annan är jetströmmen, ett band med vindar högt upp i atmosfären som i normalfallet rör sig runt Arktis. Just nu har den tappat fart och rört sig i en båge ner över Nordamerika, vilket enligt flera bedömare kan ha gjort vindarna värre. Den typen av beteende hos jetströmmen tycks bli vanligare när jorden värms upp.
Samtidigt är inte allt klimatets fel. Majoriteten av bränderna i USA – och i Sverige – orsakas av människor, exempelvis genom nedfallna kraftledningar, gnistor från maskiner eller slarvigt släckta lägereldar. På senare år har alltfler amerikaner bosatt sig i områden där bränder är vanliga, vilket gör att fler bränder kan antändas. Samtidigt blir skadorna och risken för liv och hälsa större när fler människor och mer infrastruktur finns i de drabbade områdena.
Hur får man stopp på bränderna?
De är så extrema att det i princip inte går att stoppa dem. I Sverige var vi med om en liknande, om än inte lika våldsam, situation i branden i Västmanland 2014. Då var det ett väderomslag som till slut hindrade branden från att svepa fram mot tättbebyggda områden.
Men samtidigt: om väderomslaget blir en ny pisksnärt till extrem nederbörd, hotar istället en ny katastrof. När mycket vegetation har gått upp i rök finns inget som kan binda vattnet, vilket ökar risken för katastrofala översvämningar och jordskred.
Läs mer:
Bränder fortsätter rasa i Los Angeles
Bilderna visar Los Angeles slukat av lågorna
Bränderna riskerar att lägga Los Angeles kulturarv i aska
Så mycket värre blir extremvädret – ”underskattat vår sårbarhet”
Trakten sörjer sin gröna skog – men nu spirar det i svärtan
