Det är framför allt den norra delen av jordklotet som lyser mörkrött, när Copernicus sammanfattar de globala temperaturerna i februari 2025. Längst i norr har det varit upp till mellan sex och sju grader varmare än 1990–2020, enligt mätningarna.
Samtidigt är haven över hela jorden fortsatt mycket varma, vilket i sin tur har bidragit till att havsisen globalt når den lägsta utbredningen sedan satellitmätningarna startade 1978.
– Februari 2025 fortsätter den räcka av rekord eller nära rekordtemperaturer som observerats genomgående de senaste två åren, säger Samantha Burgess, biträdande direktör för EU:s klimattjänst Copernicus i ett pressmeddelande.
De två varmaste åren som någonsin uppmätts globalt var 2023 och 2024 – och nu fortsätter alltså 2025 på den inslagna vägen. Januari 2025 var den varmaste januarimånad som uppmätts. Februari når en tredjeplats i mätningarnas historia, i genomsnitt 1,59 grader varmare än förindustriell tid enligt Copernicus och fortsatt över den gräns på 1,5 grader som världens länder har enats om att försöka begränsa uppvärmningen till. Av de senaste 20 månaderna har 19 månader legat över 1,5-gradersgränsen, enligt Copernicus.
– En av konsekvenserna av en varmare värld är smältande havsis. De rekordlåga eller nära rekordlåga nivåerna av istäcke vid båda polerna har pressat ner det globala havsistäcket till en historisk lägstanivå, säger Samantha Burgess.
Mindre havsis på haven har även det en självförstärkande effekt för den globala uppvärmningen eftersom is reflekterar bort solljus medan mörkare hav absorberar värmen.
De senaste två årens mycket höga globala temperaturer har förvånat klimatforskare. Förklaringen till den långsiktiga uppvärmningen är människans utsläpp av växthusgaser, som trots över 30 år av globala klimatförhandlingar fortsätter att öka. Enligt preliminära siffror från Världsmeteorologiska organisationen WMO sattes ett nytt utsläppsrekord globalt under 2024.
Men den kraftiga temperaturökningen under 2023 och 2024 ligger utanför det som klimatforskare förväntat sig som en konsekvens av människans utsläpp. Enligt vissa forskare har den varit dubbelt så stor som förväntat.
– Vad vi kan säga med ökande säkerhet är att det finns bevis på en acceleration av uppvärmningen de senaste två decennierna, sade Zeke Hausfather, klimatforskare vid organisationen Berkeley Earth, till DN efter januari månads rekordnotering.
En förklaring som lagts fram, som nu debatteras bland forskare, är om det plötsliga uppvärmningshoppet kan orsakas av lägre partikelutsläpp från sjöfart, efter att tuffare krav trädde i kraft under 2020. Partiklarna har tidigare reflekterat bort solljus från atmosfären.
Läs mer: Rekordvärme i januari trots avkylande fenomen
