Trädgård, altan och grillning på fredag. I flera undersökningar svarar en majoritet av svenskarna att de någon gång vill bo i villa – men få har möjlighet att göra slag i saken, visar en ny rapport från Mäklarsamfundet.

De har tittat på hur matchningen mellan hushållens inkomster och möjligheter att köpa hus i olika län ser ut. Det vill säga, hur många har råd när köpeskilling, kreditrestriktioner och löpande utgifter räknas med.

Det visar sig att i mer än hälften av områdena är matchningen låg eller mycket låg. Västernorrland är det enda länet där matchningen bedöms vara mycket hög.

”Drömmen om villalivet håller på att bli en ny klassfråga”, konstaterar Mäklarsamfundet i rapporten.

Bakgrunden till det är att huspriserna stigit betydligt mer än lönerna de senaste decennierna.

– Vi har också under lång tid byggt upp ett underskott på utbudet av småhus, vilket gör att priset drivs upp. Om man tittar på det vi har byggt, och jämför det med människors bostadspreferenser, är det nästan inverterade siffror, säger Oskar Öholm apropå att många av de nyproducerade bostäderna är lägenheter.

Han pekar också på att rörligheten på villamarknaden är låg. Åldersgruppen 70+ är den enda som andelsmässigt ökat bland småhusägare sedan 2012, medan familjer i barnafödande ålder minskat.

– De som i huvudsak bor i småhusen är pensionärer med utflugna barn. De har inget incitament att flytta därifrån i vårt system eftersom det skulle innebära en minusaffär, säger Oskar Öholm.

Inte oväntat är matchningen som sämst i storstäderna där villapriserna är som högst. Allra lägst är den i Göteborg, där endast åtta procent av hushållen bedöms ha råd med en genomsnittlig villa, följt av Malmö med nio procent.

I Stockholm är matchningen något bättre – elva procent – trots att priserna är allra högst här. Det beror på att även den genomsnittliga lönen är högre.

Oskar Öholm ser risker med att villamarknaden blivit en allt mer isolerad ö för de välbärgade. I synnerhet att de socioekonomiska skillnaderna förstärks och segregationen ökar.

– Vad händer med samhällskontraktet om människor med god utbildning och som jobbar och sliter inte kan uppnå den enklaste småhusdrömmen? Det tror inte jag är bra ur ett rättviseperspektiv. Det blir väldiga slitningar om villamarknaden bara blir tillgänglig för de med resurser, säger han.

Fakta.Om undersökningen

● Mäklarsamfundet har tagit fram ett index som ska visa hur det befintliga beståndet av småhus matchar hushållens betalningsförmåga i olika delar av landet.

● Beräkningen utgår från medianpriset för ett småhus med äganderätt, cirka 130 kvadratmeter, samt inkomster och kostnader för ett typhushåll om två vuxna förvärvsarbetande med två barn.

● Index bygger på flytt inom samma region och tar inte hänsyn till flytt över länsgränser.

Share.
Exit mobile version