Tidöpartiernas förslag innebär att alla som arbetar inom offentlig verksamhet ska ha en plikt att ange papperslösa personer till polisen och Migrationsverket. En utredning om hur förslaget ska genomföras ska vara klar senast den 29 november.
Lagförslaget har kritiserats från flera håll. Experter har flaggat för att en sådan lag skulle kunna krocka med internationella konventioner. Även från fackligt håll finns en oro att det de benämner som en angiverilag skulle göra lärare och vårdpersonal skyldiga att anmäla elever och patienter som de misstänker befinner sig i Sverige utan tillstånd. Exempelvis har Vårdförbundet skrivit i ett mejl till DN att en informationsplikt ”skulle strida mot mänskliga rättigheter, hälso- och sjukvårdslagen och yrkesetiken”.
Ett annat av de stora fackförbunden inom välfärden, Akademikerförbundet SSR, har gått ut med en enkät som DN har fått ta del av. Landets 290 kommuner och 21 regioner har i oktober fått frågan hur de ställer sig till införandet av en angiverilag.
Bland de 195 som svarade uttryckte 44 kommuner, däribland Stockholm, Göteborg och Malmö, att de är emot en sådan lag. Samma ställning tar de tre storstadsregionerna. Sammanlagt är 14 av landets 21 regioner emot lagförslaget. En majoritet av landets kommuner och sju regioner svarar att de inte tagit ställning i frågan medan bara tre kommuner – Ale, Skurup och Vadstena, samtliga M-ledda – ger sitt stöd till lagen.
Innan enkäten presenterades förklarade migrationsminister Johan Forssell (M) regeringens ståndpunkt i frågan i en DN-intervju, och sade bland annat:
– Vi kanske har hundratusen människor i Sverige som fått ett beslut om utvisning, men som dröjer sig kvar, med alla de sociala och säkerhetsmässiga problem som det medför.
Akademikerförbundet SSR var tillsammans med Sveriges Lärare, Vision, Kommunal och Vårdförbundet medarrangör till en demonstration mot lagförslaget på Sergels torg i Stockholm den 23 oktober.
Fakta.Utredningen om återvändande
● I juni 2022 tillsattes Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet av den förra S-regeringen.
● Syftet var att öka återvändandet för dem som har ett beslut om avvisning eller utvisning.
● I direktiven stod att skola och sjukvård skulle undantas från informationsplikt.
● I augusti 2023 lade sedan M-regeringen ett tilläggsdirektiv, där man tog bort formuleringen att vissa sektorer ska undantas.
● Däremot skrev man att utredaren ska ta hänsyn till ”ömmande behov, till exempel inom sjukvården”.
● Förslagen ska dessutom ”vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa (bl.a. Europakonventionen och barnkonventionen) där barnets rätt till utbildning slås fast.”
● Utredningen ska vara klar 29 november 2024. Lagförslaget ska sedan skickas på remiss till myndigheter och granskas av Lagrådet.
● Regeringen räknar med att lägga fram ett ett färdigt lagförslag i riksdagen under denna mandatperioden.
Källa: Regeringen
Läs mer:
Regeringen trappar upp jakten på papperslösa
Demonstration mot ”angiverilag”: ”Ska inte ägna oss åt sånt”
Facket lovar juridisk hjälp till lärare som bryter mot angiverilagen
Liberalerna kritiska till anmälningsplikt: ”Kan bli direkt inhumant”
