Den senaste säsongen fanns en kvinnlig huvudtränare i damallsvenskan och en i elitettan. I de två högsta divisionerna på herrsidan fanns ingen.
För att ha ett huvudtränaruppdrag i de två högsta divisionerna på herrsidan och den högsta på damsidan krävs det att man har påbörjat den så kallade Uefa Pro-utbildningen. Varje år blir omkring tio tränare antagna till den tvååriga kursen hos Svenska fotbollförbundet (SvFF). Vanligen är en av dem en kvinna.
Enligt statistik från SvFF har i dag 190 tränare en svensk Uefa Pro-licens och 12 av dem är kvinnor. För att behålla sin licens måste man fortbilda sig med jämna mellanrum efter sin utbildning.
2013 var Lena Videkull en av fyra kvinnor som hade gått Uefa Pro-utbildningen i Sverige.
– Jag var ju ensam kvinna under mina utbildningar och allt var ju väldigt inriktat på herrfotboll. Det skulle behövas utbildningar inriktade på just damfotboll, sa Videkull, som vann den damallsvenska skytteligan sex gånger under sin spelarkarriär, till TT då.
Ensam tjej på Uefa Pro var även Tiina Jukarainen, som slutförde kursen under hösten 2025.
– Alla utbildningar som jag har gått har det varit så. Det hade nog varit mer konstigt om det var tio tjejer där, för min väg har alltid varit så. I arbetsmiljön där jag är nu så är jag – i fotbollsteamet – den enda kvinnan, säger Jukarainen, som är assisterande tränare för BK Häcken i damallsvenskan.
Omkring hälften av tränarna i hennes kull var verksamma inom damfotbollen och hon tycker – till skillnad från vad Videkull tyckte – att balansen mellan dam- och herrfotboll numera är bra på utbildningen.
Ellinor Johansson har spelat i de två högsta divisionerna på damsidan. Nu driver hon ett projekt på Svenska fotbollförbundet för att öka antalet kvinnliga fotbollstränare.
– Jag har haft många duktiga tränare som är män. Men fler tränare som är kvinnor i ledarstaberna hade betytt mycket, för att tillföra fler erfarenheter, olika sätt att leda och kommunicera och att skapa miljöer som både är inkluderande och prestationshöjande, säger hon.
Hon säger att hon själv hade mått bra av att ha fler kvinnor som tränare under sin spelarkarriär, eftersom det hade breddat perspektiven och exempelvis gjort det enklare att prata om mens i början av puberteten.
– Jag tror att det hade kunnat skapa en tryggare arena. Jag tänker tillbaka på mitt tonårsjag och vissa saker man går igenom då. Jag hade ganska svårt i den perioden att ha en nära och öppen dialog med min tränare.
Mattias Eriksson är tränarutbildare på SvFF. Utöver att han håller i Uefa Pro-utbildningen är han inblandad i gruppen som väljer vilka som ska bli antagna till kursen. Sökperioden till nästa års kursstart har nyligen stängt.
– Uefa säger att minst tio procent av de antagna ska vara kvinnliga deltagare på alla utbildningar. Det är väl ett sätt att ställa krav på oss nationsförbund att var inkluderande och försöka få in fler kvinnliga deltagare på utbildningarna, säger han.
Han tillägger att det inte är kravet från Uefa som gör att förbundet tar in kvinnor på utbildningen, men att det kan göra det möjligt att ta in tränare som ännu inte uppfyller vissa meriterande kriterier.
Eriksson tror inte att Uefa Pro-utbildningen är ett hinder som gör att få kvinnor är huvudtränare i den svenska toppfotbollen. Han var huvudansvarig även under den förra ansökningsperioden och berättar att det var 50–60 sökande, varav 4 var kvinnor.
Tränarutbildaren tycker framför allt att det totala antalet kvinnliga tränare måste öka för att det till slut ska bli fler på den högsta nivån.
– Det måste ju vara den första delen: ska vi ha fler på Pro-nivå så behöver vi naturligtvis fler som påbörjar tränarutbildningen till en början. Det känns jätteviktigt att öka urvalet.
Samtidigt betonar han att de kvinnor som har fått sin Uefa Pro-utbildning hos SvFF är attraktiva tränare att anställa och att flera av dem jobbar utomlands eller på förbundet.
Antagningskriterierna kan skilja något från år till år, men Eriksson säger att de som är huvudtränare i serier där Uefa Pro-licensen är ett krav har störst möjligheter att komma in.
– Där har vi ju en utmaning, då det inte är någon huvudtränare i våra två högsta divisioner på herrsidan som är kvinnlig, men det är ju inte heller några kvinnliga huvudtränare i damallsvenskan för tillfället, säger han.
Just att öka urvalet är vad Ellinor Johansson har jobbat med de senaste åren. Hon leder SvFF:s initiativ Tränarlyftet, som erbjuder kvinnor och icke-binära möjligheten att gå Uefa B-utbildningen kostnadsfritt.
– När vi byggde upp Tränarlyftet såg vi att väldigt få kvinnor ansökte till Uefa B, som är en nyckel för att träna lag på högre nivå och gå vidare till de högre tränarutbildningarna.
På sin webbplats skriver förbundet att ”bristen på kvinnliga förebilder bland tränare är en av de främsta anledningarna till att fler tjejer än killar slutar spela fotboll i tonåren”.
– På tre år har vi nått 192 kvinnor som har gått Uefa B. Till nästa år tar vi in ytterligare 70. Efter fyra år kommer vi vara uppe i 262 kvinnor som har gått Uefa B mellan 2023 och 2026, vilket skapar förutsättningar för dem att påbörja sina karriärer som tränare och få andra roller i sina föreningar, säger Ellinor Johansson.
Läs mer:
Har Fifa infört reklampauser i fotboll – i smyg?
