Få lockas av industrisatsningar i norr: ”Ingen vill bo i barack”

Sveriges befolkning ökade med 1 600 personer under första halvåret 2024, den lägsta ökningen på ett halvår under 2000-talet enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Enligt myndigheten kan siffrorna bero på att det har fötts färre barn än tidigare år samt att antalet personer som registrerats som utvandrade har ökat.

Den största relativa folkökningen hade Västerbottens län där Northvolts batterifabrik i Skellefteå lockar arbetskraft. I närliggande län är det dock svårt att öka befolkningen trots stor efterfrågan på arbetskraft i både industrier och välfärd.

I Bodens kommun där stålverket H2 Green Steel byggs är befolkningsutvecklingen negativ. Claes Nordmark (S), kommunalråd i Boden, säger att det dels beror på att det dör fler än det föds men också bostadsbristen.

– Det är svårt att växa om ingen kan flytta hit, men nu byggs det allt mer i Boden. Invandringen har minskat i Sverige och det finns flera hinder för arbetskraftsinvandring. Invandringen har gett en skjuts till Norrbottens utveckling genom åren.

Industrisatsningarna i norra Sverige beräknas kunna leda till 20 000 nya jobb och 100 miljarder kronor i ökad export, enligt en rapport som Region Norrbotten beställt och som presenterades tidigare i år.

DN har tidigare rapporterat om att H2 Greens Steels miljardsatsning gör att kommunen går minst en halv miljard kronor back fram till 2026. Claes Nordmark (S) har återkommande krävt att staten måste ta ett större ansvar för det som händer i norra Sverige, att kommunerna inte kan stå för notan ensamma.

Även Gällivare kommun där bland annat gruvjätten LKAB står inför stora investeringar landar på minus 60 invånare.

– Det är tråkigt. Vi ser att vi har några få fler inflyttade än utflyttade men det är fler som avlider än som föds. Vi tror att vi skulle kunna vända detta om vi fick till fler bostäder i Gällivare, säger Birgitta Larsson, kommunalråd i Gällivare (S).

Hon säger att de förutom bostäder behöver arbeta för att skapa en attraktiv kommun, människor vill ha saker att göra efter jobbet.

Men i dagsläget är det svagt intresse för bostadsbyggande i kommunen trots att det finns färdiga detaljplaner, enligt Birgitta Larsson som menar att det bland annat är en konsekvens av att man tog bort investeringsstödet samt lågkonjunktur och inflation.

– Vi har ett stort behov av arbetskraft redan nu och desto mer i framtiden. Det klart att man funderar hur det ska gå. Bostadsbyggandet behöver accelerera och investeringsstödet behöver komma tillbaka.

Hur ska kommunerna då göra för att locka fler invånare?  Det är inte helt enkelt menar Emma Lundholm, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet.

– De som flyttar är unga som ska plugga samt de som är nyanlända till Sverige. Personer som är etablerade på arbetsmarknaden flyttar väldigt sällan. Det är inte så att ingen vill flytta till Norrland, det är få svenskar som vill flytta generellt.

Hon säger att det generellt är svårt för mindre städer även i södra Sverige att locka människor till inflyttning. I norra Sverige kan man se att en stor del av inflyttningen sker från närliggande kommuner. Det är inte en hållbar utveckling, vare sig för regionen i stort eller för de nya industrierna som behöver människor i sina verksamheter, konstaterar hon.

– Lättast att attrahera är de som är mer lättrörliga. Men dessa personer är också de som är svårast att hålla kvar. Ska de stanna en längre period så behövs det mer än ett jobb.

Även Emma Lundholm nämner bostäder som en viktig pusselbit för att locka nya invånare men att det också måste finnas saker att göra efter jobbet.

– Det är mycket begärt att säga upp sin bostad i södra Sverige för att bo i en barack i norra Sverige. Det är viktigt att det finns attraktiva bostäder, men det är inte tillräckligt. Man ska också vilja.