Dödsskjutningar med kopplingar till organiserad brottslighet var länge något ovanligt i Stockholmsområdet. Det handlade om ett par fall om året. Enligt Brottsförebyggande rådet skjuts sammanlagt 20 personer ihjäl mellan 2005 och 2013. Sedan händer något. Kurvan börjar röra sig uppåt. Ett snårigt nät av orsaker ligger bakom framväxten av död.
I början av 2010-talet blir konflikten mellan Östberganätverket och Bredängsnätverket allt mer våldsam. Södertälje skakas av flera brutala mord som kan spåras till det så kallade Södertäljenätverket. Ungefär samtidigt växer flera kriminella grupperingar fram i sydvästra Stockholm och angränsande områden som Botkyrka och Huddinge.
2015 utlöser ett rån mot ett växlingskontor i Täby den dittills blodigaste gängkonflikten i svensk kriminalhistoria. Efter ett bråk om hur bytet ska fördelas förklarar de lokala nätverken Shottaz och Dödspatrullen krig mot varandra med mängder av skjutningar i stadsdelar som Tensta, Hjulsta, Rinkeby och Husby som följd. Sammanlagt dör ett 30-tal personer i den infekterade konflikten som även förgrenas utomlands. I Danmark sker flera mord som kan kopplas direkt till Järvakonflikten.
Ett mord i Vårby 2015 är också startpunkten för DN:s genomgång av dödsskjutningarna i Stockholmsområdet och den sträcker sig sedan fram till november 2025. Siffrorna visar en dramatisk ökning av antalet döda jämfört med föregående tioårsperiod.
I statistiken kan flera trender skönjas. Bland annat verkar våldsverkarnas beteende ha skiftat. Tidigare har dåden i huvudsak handlat om att kriminella, undantagslöst unga män, riktat våld mot varandra. Men på senare år har snittåldern för de döda stigit. Allt fler äldre personer har fått sätta livet till. Förklaringen tycks vara att personer utan direkt koppling till den kriminella världen mördats. Våldet sträcker sig utanför den kriminella världen.
När konflikten mellan gängledarna Rawa Majid och Ismail Abdo eskalerade satte båda sidorna skräck i varandra genom att hota och döda anhöriga. En tidigare tabubelagd gräns passerades när både syskon och föräldrar blev måltavlor.
Hänsynslösheten återspeglas i DN:s genomgång. De första fem åren under mätperioden dog totalt fem personer som var över 40 år gamla. De senaste fem åren är siffran 14.
– En slutsats är att man har blivit mer hänsynslös och inte bryr sig så mycket om vem man siktar på. Men också att man inte drar sig för att skjuta en anhörig, säger kriminologen Manne Gerell.
Tobias Bergkvist, biträdande regionpolischef i Polisregion Stockholm, instämmer.
– Sedan 2023 har vi sett att fler brott drabbar anhöriga. Det har gjort att snittåldern har ökat på de drabbade och visar att gränserna har flyttats. Tidigare gav man sig sällan på föräldrar och syskon, säger han.
Genomsnittsåldern för de döda var runt 22 år i början av mätserien. De senaste åren har genomsnittsåldern stigit till närmare 30 år. Flera av de mest uppmärksammade morden på senare tid har varit just personer som har varit runt 40 år gamla eller äldre:
54-årige Fredrik Andersson som sköts ihjäl på ett gym i Vasastan i mars 2022.
En 43-årig man som var ett av offren i skjutningen i centrala Farsta i juni 2023.
En 60-årig kvinna som sköt ihjäl i en villa i Tullinge i oktober 2023.
39-årige Mikael som mördades i en gångtunnel i Skärholmen i april 2024.
– Nu är det inte alls ovanligt att man skjuter någon som inte är kriminell. Det är fler utomstående som blir dödade, säger Manne Gerell.
Samtidigt har skyttarna blivit yngre. Vid flera tillfällen har de som hållit i vapnen varit under 15 år. Efter en dödskjutning på en pub i Midsommarkransen i augusti förra året konstaterades det i tingsrätten att mördaren var 13 år.
Att många utförare är unga leder med jämna mellanrum till att personer som inte är de avsedda måltavlorna utsätts för våldsdåd eller dödas – något som kommit att benämnas med det kusliga nyordet ”felskjutning”.
– Unga människor har oftare en avsaknad av konsekvenstänk och utnyttjas inte sällan också i den brottslighet som sker. Med unga utförare är risken att det blir fel stor, säger Tobias Bergkvist.
Ytterligare en förändring av skjutvapenvåldet är den tydliga ökningen av antalet beställningsjobb. Metodiken, som polisen kallar crime-as-a-service, är att en anstiftare som ofta befinner sig utomlands kontaktar en lång kedja av underlydande via krypterade appar. Den unga person som till slut får uppdraget har oftast inte en aning om vilka som befinner sig högre upp i hierarkin. Det innebär att utföraren inte kan lämna några uppgifter om denne grips av polis. Tobias Bergkvist tror också att beställarnas hänsynslöshet underlättas av att de ofta har en betydande geografisk distans till skjutningarna och sprängdådens praktiska följder.
Dödandet tog alltså fart runt 2015. Men det accelererar ytterligare under perioden 2020 till 2023. Då var antalet döda i genomsnitt 26 om året.
– Det är en väldigt stor svängning de senaste åren. Man använder också fler skyttar och skjuter fler skott. De senaste åren är det fler som dör vid skjutningarna, säger Manne Gerell.
Enligt regionpolischefen Tobias Bergkvist har vissa dödsskjutningar utlöst särskilt mycket våld. Det tydligaste exemplet är mordet på gängledaren Ismail Abdobs 58-åriga mamma hösten 2023 i Uppsala som har en starkt våldsdrivande effekt. Enligt Tobias Bergkvist kan de hämndspiraler som vissa mord drar igång vara svåra att hejda.
– Vi arbetar hårt för att förhindra hämnd och följdverkningar när ett grovt brott sker och jag ser också hela tiden hur vi blir bättre och bättre på att förhindra grova brott innan de sker och innan det hinner eskalera.
Men följderna av en dödsskjutning är inte alltid helt enkla att förutspå. Den 25 augusti i år skjuts två män till döds under avrättningsliknande omständigheter i en bil i Kallhäll. Det leder snabbt till spekulationer om att hämndaktioner var att vänta, men än så länge verkar dubbelmordet inte ha utlöst någon våg av vedergällningar.
Tobias Bergkvist säger att polisen har en god inblick i händelsen och att man vidtagit effektiva åtgärder.
– Men man vet aldrig. Det kanske händer något om en månad, säger han.
2024 dök siffran för antalet dödsskjutningar till 14. 2025 har hittills elva personer fått sätta livet till.
– Det har absolut lugnat ner sig. Särskilt nationellt. I år är vi nere på nästan halva nivån mot tidigare år, säger Manne Gerell.
Samtidigt framhåller han att den tvärt sjunkande kurvan riskerar att dölja en annan viktig aspekt.
– Många gängtoppar har blivit skjutna utomlands, exempelvis i Bosnien och i Irak. En trend generellt är att många av de som har lyckats bra i den kriminella miljön har flyttat utomlands, och våldet har därför utspelat sig även utanför Sverige.
