I onsdags intervjuades Ulf Kristersson i SVT:s Morgonstudion. Programledaren inledde med att beskriva läget i vården, och lyfte bland annat att Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg behöver spara 1,7 miljarder kronor. Där har läkare vittnat om dödsfall till följd av neddragningarna. Sedan fick Ulf Kristersson frågan: ”Är det en sjukvårdskris vi har i Sverige just nu?”
Statsministern svarade att så inte var fallet.
– Nej, det skulle jag inte säga. Däremot har vi haft en väldigt hög inflation i Sverige och som alla vet har den slagit väldigt hårt, extra hårt mot vården, sade han.
Ulf Kristerssons beskrivning får nu flera fackförbund att reagera. DN har pratat med representanter från Läkarförbundet, Vårdförbundet och Kommunal. Samtliga säger att sjukvården befinner sig i en kris och att den började innan inflationen skenade.
– Vi har en sjukvård som är eftersatt. Statsministern och regionpolitiker måste sluta lura sig själva och tro att det bara beror på inflationen, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
Vårdgarantin efterlevdes inte och vårdköerna var långa redan innan pandemin, enligt henne.
– Det är tondövt, vi förstår inte vad Ulf Kristersson menar, skriver Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro i ett mejl till DN.
Catharina Häggbom, undersköterska på Karolinska Universitetssjukhuset och förhandlingsansvarig inom Kommunal, menar att statministerns beskrivning av vården ligger långt ifrån hennes upplevelser.
– Att hitta någon på vårdgolvet som delar Ulf Kristerssons uppfattning om att det inte är en kris i vården blir nog väldigt svårt, säger hon.
Jenny Westerlund jobbar som specialistsjuksköterska i akutmedicin på Danderyds sjukhus och är huvudskyddsombud inom Vårdförbundet. Hon menar att varken stat eller region har satsat tillräckligt på vården.
– Vi har hanterat sparkrav så länge jag kan minnas, säger hon.
Sparkraven påverkar arbetsmiljön som i sin tur gör det svårt att behålla kompetenta kollegor och attrahera nya medarbetare, enligt flera av representanterna.
– Vi förväntas hela tiden göra mer eller samma sak på färre personer, Catharina Häggbom.
Samtidigt medger representanterna att pandemi och inflation har förvärrat läget ytterligare.
Vårdförbundets pågående konflikt är ett extra lager, enligt Jenny Westerlund.
Via mejl förklarar Ulf Kristerssons pressekreterare Tom Samuelsseon varför statsministern inte kallar läget i vården för en kris.
”Statsministern brukar vara varsam med att använda ordet kris. Det han sade var att inflationen slagit hårt mot vården och att det var därför regeringen sköt till extra miljarder till vården i senaste vårbudgeten. Han pekade också på hur viktig inflationsbekämpningen varit för vården.”
Han skriver vidare att statsministern ser det som en kärnuppgift att vården ska fungera, men att sjukvården är regionernas ansvar.
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, kallar läget i vården för en ekonomisk kris. Regionernas uppskattar ett underskott på 20 miljarder kronor i år. Åldrande befolkning och ny teknik är några faktorer som ligger bakom sparkrav, menar hon.
– Ju mer man kan behandla desto högre blir efterfrågan. Vården har en tendens att svälla och då måste man hålla igen, säger hon.
Fakta.Vårdkonflikten.
● Vårdkonflikten omfattar sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker.
● En övertidsblockad som innebär stopp för extra arbete utanför ordinarie arbetstid inleddes i samtliga regioner den 25 april. Den 20 maj utökades blockaden till att även omfatta kommuner.
● Den 4 juni inleddes en strejk inom delar av vården i regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland och Västerbotten. Den 11 juni utökades strejken till att även omfatta Region Värmland.
● På ena sidan i konflikten finns Vårdförbundet. På andra sidan Sveriges kommuner och regioner, SKR och de kommunala bolagens arbetsgivarorganisation Sobona.
● Vårdförbundet har efter lokala förhandlingar dragit tillbaka strejker på vissa ställen.
Källa: Vårdförbundet, SKR
Läs mer: Personalen tvingas prioritera när strejken drabbar vårdcentralerna
