Fakta i frågan: Hur stor är asylinvandringen?

Människor invandrar till Sverige av många olika skäl. Det kan vara programmeraren som får jobb på ett techbolag eller studenten som kommer hit för en masterutbildning.

Den här artikeln fokuserar på asylinvandringen, det vill säga personer som söker skydd och sedan stannar i Sverige.

I praktiken är det två mekanismer som avgör hur stort asylmottagandet blir i ett land: hur många som söker asyl och hur stor andel av ansökningarna som beviljas.

I Sverige har den stora förändringen framför allt skett i det första steget – i inflödet av flyktingar.

Antalet asylsökande har minskat betydligt sedan flyktingkrisen 2015–2016. Under en enskild vecka i november 2015 sökte nästan 11 000 personer asyl i Sverige. Det kan jämföras med 6 700 asylsökande under hela förra året.

Flest asylansökningar 2025 kom från personer med medborgarskap i Afghanistan (700 personer), följt av Syrien (500), Iran (400), Irak (300) och Eritrea (300).

Antalet asylsökande har fortsatt att minska även efter den kraftiga inbromsningen senhösten 2015. Nivåerna har inte varit så här låga på tre decennier.

Förklaringen finns både i Sverige och i omvärlden.

För att söka asyl måste man befinna sig antingen på svensk mark eller vid gränsen. Det avgörande för inflödet är därför hur många människor som vill – och kan – ta sig till Sverige.

Både regeringarna Löfven/Andersson och Kristersson har genomfört åtstramningar som minskat incitamenten att söka asyl just här. Det handlar bland annat om övergången från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd, begränsningar i familjeåterförening och skärpta försörjningskrav för anhöriga.

Sverige har helt enkelt blivit mindre attraktivt som asylland.

Samtidigt är utvecklingen långt ifrån bara ett resultat av händelser i Sverige och svensk politik.

Migrationspolitiken i hela Europa har förändrats kraftigt. År 2016 stoppades i stor utsträckning flyktingrutten över Egeiska havet genom en överenskommelse mellan EU och Turkiet.

Dessutom har EU successivt skärpt kontrollen vid sina yttre gränser och utökat samarbetet med länder längs migrationsrutterna – exempelvis Tunisien, Egypten och Libyen – genom avtal som innebär finansiellt stöd och utrustning för att begränsa att människor tar sig till EU.

Detta sker samtidigt som antalet flyktingar i världen ökar. Antalet väpnade konflikter är på den högsta nivån sedan andra världskriget och omkring 117 miljoner människor befinner sig på flykt – nästan dubbelt så många som under flyktingkrisen 2015–2016. De flesta är flyktingar i sitt eget land eller närområdet.

Sverige ligger långt från de huvudsakliga migrationsrutterna till Europa. Även mellan EU-länder (till exempel mellan Danmark och Sverige, mellan Tyskland och Danmark och mellan Österrike och Tyskland) finns i dag gränskontroller. När dessa skärpts och dessutom färre tar sig in i EU blir det automatiskt också färre som når Sverige.

Antalet asylsökande till EU är visserligen lägre än under flyktingkrisen 2015–2016, men nivåerna är dock fortfarande betydligt högre än under åren före krisen.

Att nivåerna fortfarande är relativt höga beror bland annat på att människor tar nya flyktvägar – men också på att många flyr från nya regioner. En växande grupp kommer från Latinamerika.

Till skillnad från många stora flyktingländer i Afrika och Mellanöstern har människor från exempelvis Venezuela viseringsfrihet till EU. Det innebär att de inte behöver riskera farliga båtfärder över Medelhavet utan kan resa in lagligt med flyg och därefter söka asyl.

Det vanligaste medborgarskapslandet bland asylsökande i EU förra året var just Venezuela – majoriteten av dem sökte asyl i Spanien.

Asylmottagandet i EU är koncentrerat till ett fåtal länder. Omkring tre fjärdedelar av alla asylsökande i EU förra året kom till något av följande fyra länder: Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland. Mindre än en procent sökte asyl i Sverige.

Räknat per invånare har Sverige färre asylsökande än många andra jämförbara länder i Europa. Nivåerna är ännu något lägre i grannländerna Finland och Danmark. Men det är inget mot hur situationen såg ut för tio år sedan då Sverige stack ut jämfört med andra länder.

Det är alltså i dag betydligt färre människor som ens når Sverige eller vill ta sig hit för att söka asyl.

Den andra faktorn som avgör asylinvandringens storlek är hur stor andel som får uppehållstillstånd, alltså rätt att bosätta sig i Sverige.

Här har det också skett förändringar, men de är mindre dramatiska än av inflödet.

Sedan 2016 har flera lagändringar gjort systemet stramare. Samtidigt styrs själva bedömningen av skyddsbehov i hög grad av internationella konventioner, EU:s asylregler och rättspraxis från domstolar. Det innebär att Sverige inte kan bestämma bifallsnivån helt fritt. Om en person anses uppfylla kriterierna för flykting eller alternativt skyddsbehövande ska uppehållstillstånd ges.

Andelen som får uppehållstillstånd av asylskäl varierar från år till år och styrs till stor del av sammansättningen av asylsökande och situationen i deras ursprungsländer. Grafen nedan visar utvecklingen i Sverige och våra grannländer för de fem vanligaste ursprungsländerna.

Överlag verkar Sverige på senare tid göra striktare bedömningar än grannländerna, medan fallet var tvärtom före flyktingkrisen.

Samtidigt innebär ett avslag inte alltid att en person faktiskt lämnar landet. I vissa fall går det inte att verkställa en utvisning, till exempel om säkerhetsläget gör en återresa omöjlig. Då kan personer bli kvar i Sverige under lång tid utan permanent tillstånd.

Det finns också personer som får avslag men ändå försöker stanna kvar i landet trots att utvisningen skulle kunna genomföras.

Hur många som totalt befinner sig i Sverige utan tillstånd är okänt – det finns ingen tillförlitlig statistik. I debatten beskrivs dessa grupper ofta samlat som ett ”skuggsamhälle”.

Utöver de personer som får asyl finns också de som kan få skydd utan att söka asyl: kvotflyktingar och flyktingar från Ukraina:

1. Kvotflyktingar

Kvotflyktingar är en särskild form av mottagande där personer som redan erkänts som flyktingar av FN:s flyktingorgan UNHCR flyttas vidare till ett annat land. De får uppehållstillstånd redan före ankomsten.

Det är Sveriges regering som bestämmer storleken på kvoten.

Sverige är inte folkrättsligt skyldigt att ta emot ett visst antal kvotflyktingar. I princip kan nivån sättas till noll.

Historiskt har antalet kvotflyktingar som Sverige tagit emot varierat ganska mycket. Åren 2010–2016 låg nivån kring 2 000 per år, 2017 höjdes den till 3 400 och under 2018–2022 till 5 000 per år. Sedan 2023 är nivån betydligt lägre, 900 personer årligen.

2. Flyktingar från Ukraina

Kriget i Ukraina har lett till ett stort antal skyddssökande i Europa. De omfattas av massflyktsdirektivet och räknas alltså inte som asylsökande i traditionell mening.

För närvarande har omkring 50 000 flyktingar från Ukraina skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Sverige har alltså tagit emot fler personer med skyddsbehov än vad asylstatistiken gör gällande.

Sverige har emellertid tagit emot betydligt färre ukrainare enligt massflyktsdirektivet än många jämförbara länder. Per invånare är mottagandet nästan dubbelt så stort i Danmark och omkring tre gånger så stort i Finland, Tyskland och Norge.

När en person får uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande kan även nära familjemedlemmar få tillstånd att flytta till Sverige genom anhöriginvandring.

Även reglerna för detta har stramats åt. Sedan 2016 gäller mer begränsade möjligheter till familjeåterförening och den som vill ta hit familjemedlemmar måste i många fall uppfylla ett försörjningskrav. Det har bidragit till att anhöriginvandringen kopplad till asyl minskat kraftigt jämfört med åren efter flyktingkrisen. De senaste fyra åren har mellan 2 000 och 3 000 anhöriga per år fått uppehållstillstånd, jämfört med närmare 20 000 år 2017.

Grafen nedan visar alla uppehållstillstånd som beviljats på skyddsgrund i Sverige, inklusive anhöriga till skyddsbehövande. I siffrorna ingår personer som fått asyl efter prövning, kvotflyktingar samt personer som fått tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv:

Så hur stor är asylinvandringen?

I dag är den historiskt låg. Antalet som söker asyl i Sverige är på nivåer som inte setts på flera decennier och utgör dessutom en mycket liten del av asylmottagandet i EU. Samtidigt är det totala mottagandet av personer med skyddsbehov större än vad enbart statistiken över asylsökande visar, eftersom det inte omfattar kvotflyktingar och personer från Ukraina som fått tillfälligt skydd genom massflyktsdirektivet.

Läs fler Fakta i frågan:

Mår unga allt sämre?

Har den svenska bostadsmarknaden gått sönder?

Håller Sverige på att knäcka gängen?

Är de svenska fjällen på väg att försvinna?

Har Sverige tappat ledartröjan i klimatfrågan?

Är Sverige på väg mot en tillväxtkris?

Alla Fakta i frågan finns här