Tidöpartierna presenterade nyligen ett förslag om en kraftig höjning av återvandringsbidraget, som ska träda i kraft år 2026. En person som frivilligt återvandrar ska kunna få upp till 350 000 kronor, vilket ska jämföras med dagens 10 000 kronor.
På en pressträff några veckor tidigare beskrev dåvarande migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) ett historiskt skifte: Sverige har gått från att vara ett invandringsland till ett utvandringsland.
– Regeringens politik gör skillnad, förklarade hon.
Så har återvandringen redan börjat? Vilka är det i så fall som flyttar tillbaka till sina födelseländer?
Fakta.Återvandring och återvandringsbidrag
• Med återvandring syftar Migrationsverket på personer som väljer att flytta tillbaka till antingen sitt hemland eller ett annat land som hen har rätt att bo i.
• En person med uppehållstillstånd med skyddsskäl (men utan svenskt medborgarskap) kan ansöka om återvandringsbidrag.
• I dagsläget kan en person få bidrag på 10 000 kronor per vuxen och 5 000 kronor per barn. Migrationsverket betalar därutöver resan.
• Tidöpartierna har kommit överens om att höja bidraget till 350 000 kronor från och med 2026. Justitiedepartementet uppger för DN att regeringen inte har bestämt några detaljer om bidraget, exempelvis vilka invandrargrupper ersättningen riktar sig till.
Förra året registrerades 73 400 personer som utvandrade från Sverige. Det är en ökning med 50 procent på tre år.
Samtidigt har invandringen minskat betydligt sedan toppåret under flyktingvågen 2015. I ett historiskt perspektiv är dock immigrationen fortfarande stor.
Sedan andra världskriget har Sverige varit ett invandringsland – och är det fortfarande:
Fjolårets höga utvandringssiffror beror i hög grad på att Skatteverket genomförde en omfattande rensning i folkbokföringsregistret. Varje år avregistreras personer som inte kan hittas i Sverige. År 2023 gjorde Skatteverket en särskild insats, vilket, precis som vid liknande storstädningar 2010 och 2015 resulterade i att utvandringsstatistiken tog ett tillfälligt skutt uppåt. Det kan exempelvis handla om personer som invandrat för studier och som sedan lämnat landet utan att anmäla det.
För att bättre förstå utvecklingen kan vi studera utvandringen till ”okänt land” eftersom det oftast är så rensningarna registreras. Men även med hänsyn till detta märks en tydlig ökning av utrikesfödda som utvandrar.
Över två miljoner människor i Sverige, en femtedel av befolkningen, är födda utomlands. Mer än hälften kom hit efter millennieskiftet.
Eftersom befolkningen har ökat i Sverige – särskilt den utrikesfödda – vore det förvånande om inte utvandringen ökar. Forskning visar nämligen att ökad invandring nästan alltid följs av ökad utvandring.
För att bedöma trender är det därför relevant att studera benägenheten att utvandra: det vill säga utvandringen i förhållande till befolkningens storlek.
Utrikesfödda är inte någon homogen grupp. Den består av alltifrån arbetskraftsinvandrare till personer som har beviljats skydd på grund av krig och förföljelse.
Regeringen vill att den frivilliga återvandringen ska öka, men har inte uttryckligen specificerat vilka grupper som avses. Däremot har företrädare för Tidöpartierna i intervjuer och på presskonferenser nästan uteslutande talat om asylinvandrare.
– Det kan gälla personer som har flytt sitt hemland för att till exempel komma undan krig men där situationen i landet har förbättrats och man vill återvandra, sade exempelvis Maria Malmer Stenergard vid en presskonferens för ett år sedan.
Benägenheten att utvandra skiljer sig stort mellan invandrare från olika länder. Följande grafer visar utvandringen av personer från de sex länder som Sverige tagit emot flest asylsökande från under de senaste decennierna:
Utvandringen av personer födda i Somalia och Syrien har ökat påtagligt de senaste åren. Det rör sig dock om få personer – cirka två procent av invånarna i Sverige födda i dessa länder.
Det är ovanligt att asylinvandrare utvandrar till sina födelseländer (undantaget gäller personer födda i Irak samt i Bosnien och Hercegovina).
DN:s kartläggning visar att flyttlasset oftast går till andra länder i Europa. Av de 3 530 personer från Syrien som utvandrade från Sverige förra året var det mindre än en tiondel – 250 personer – som utvandrade till Syrien. Som jämförelse utvandrade 710 syrier till Tyskland.
Sedan 1984 har Sverige erbjudit ett återvandringsbidrag. Dagens system riktar sig till personer med flyktingbakgrund och deras närmaste familjer. De kan idag få ett bidrag på 10 000 kronor per person samt ersättning för resekostnader. Stödet gäller dem med svenskt uppehållstillstånd men utan svenskt medborgarskap.
Det finns dock några ytterligare förbehåll: Personerna måste kunna styrka att de kommer att tas emot i landet de återvänder till. Och bidraget gäller inte dem som har tillräckligt med egna pengar att betala resan.
Trots att bidraget funnits i decennier är det nästan inga som nyttjat stödet – sedan 2021 har endast fem personer beviljats ersättning: personer födda i Etiopien, Saudiarabien, Iran och Irak.
Ytterligare 82 personer har sökt men fått avslag. De vanligaste anledningarna till avslag var att de antingen saknade giltig resehandling eller svenskt uppehållstillstånd.
I sitt budgetförslag för 2025 vill Tidöpartierna att återvandringsbidraget ska höjas till 350 000 kronor per person, efter dansk förebild.
Regeringens egen utredare, nationalekonomen Joakim Ruist, har dock ifrågasatt nyttan med en höjning. Satsningen har liten effekt, menar han. Det är en bild som inte delas av hans uppdragsgivare.
Om målet är att fler ska välja att återvända till sina ursprungsländer, blir frågan vad som faktiskt får människor att ta det steget?
Forskning visar föga förvånande att situationen i ursprungslandet har stor betydelse för huruvida det går att flytta tillbaka eller inte. Exempelvis ökade under 1990-talet återvandringen av Chile-födda i Sverige kraftigt i samband med att landets ekonomi förbättrades och en politisk utveckling bort från det tidigare auktoritära systemet påbörjades. Ett annat exempel är från ett halvsekel tidigare. När andra världskriget tog slut flyttade miljontals människor i Europa tillbaka till sina hemländer på kort tid. Kriget var slut, och förhoppningarna om återuppbyggnad och ett bra liv i hemlandet var stora.
Konflikter i Afghanistan, Irak och Somalia har i årtionden gett människor skäl att fly. I krigsdrabbade Syrien är förödelsen i landet fortfarande enorm och miljontals människor på flykt. Att få utvandrar dit är knappast oväntat.
En fjärdedel av de utrikesfödda i Sverige är födda i Norden och EU. Benägenheten att utvandra är i genomsnitt drygt dubbelt så hög för personer födda i dessa länder som för asylinvandrare.
Nedanstående grafer visar utvandringen för de största europeiska invandrargrupperna i Sverige. Till skillnad från asylinvandrarna utvandrar de flesta till sina födelseländer:
Ännu högre är benägenheten att utvandra bland arbetskraftsinvandrare och studerande. Här är data för de tre vanligaste länderna i denna kategori, samtliga i Asien.
Graferna visar också att dessa länder har störst utvandring till ”okänt land”.
Så vilka är det som återvandrar? Personer från länder varifrån många har sökt asyl i Sverige har generellt sett låg benägenhet att återvända till sina hemländer. Deras benägenhet att återvända är betydligt lägre än andra invandrargruppers. Inget tyder på att denna utvandring har ökat.
Svaret i korthet
1. Benägenheten att utvandra är betydligt lägre för asylinvandrare än för arbetskraftsinvandrare, studenter och personer födda i Europa.
2. Inget tyder på att utvandringen till hemlandet har ökat bland personer som kommit till Sverige av skyddsskäl.
3. Däremot har utvandringen av personer födda i Syrien och Somalia till andra länder än sina hemländer, främst inom Europa, ökat de senaste åren. Det rör sig dock om få individer.
Läs fler Fakta i frågan:
Är kortare arbetstider en vinst för samhället?
Har skjutningarna minskat?
Är utrikesfödda bidragsberoende?
Satsar eller sparar politikerna på skolan?
Varför föds så få barn i Sverige?
Har vi en adhd-epidemi i Sverige?
Har rika gynnats mest när skatten på arbetsinkomster sänkts?
Har välståndet utvecklats svagare i Sverige än i andra länder?
Blir vi vuxna allt senare?
Går det allt sämre för pojkar i skolan?
