Riktigt bra bilderböcker har en förmåga att skapa en värld i världen. En där det finns tillräckligt med plats, också för läsare att stiga in i bilderna. Tolka, fylla i. ”Puff och Edvard”, skriven av den norske författaren och dramatikern Espen Dekko, är precis en sådan bilderbok. En där den till synes raka och luftiga texten – här översatt till svenska av Gunnar Nirstedt – i sin tur lämnar gott om utrymme för Mari Kanstad Johnsens djärva färgval, måleriska penseldrag och grafiskt lekfulla blandning av mönster.
”Puff och Edvard” gavs ut i Norge redan 2017. Då med titeln ”P+E”, som för att ytterligare betona det närmast oskiljaktiga bandet mellan en pojke och hans stora, mjuka och väldigt lufsiga hund. Det är en vardaglig, hjärtevärmande samvaro som den norska stjärnillustratören Mari Kanstad Johnsen tar fasta på och fördjupar, i en serie ljuvligt färgstarka uppslag.
Som när pojken Edvard ligger på golvet och läser, medan den trötta och åldrade hunden Puff slumrar i sängen ovanför. Eller när duon ger sig ut på promenad bland virvlande, blöta höstlöv och deras initialer skymtar, försiktigt karvade i en trädstam. ”Ibland träffar Edvard någon han känner. Det gillar Puff. Då får han vila”, skriver Dekko.
Allt i en berättelse som mellan raderna också betonar det ofrånkomliga. Medan Edvard befinner sig i början av sitt liv, så tassar Puff allt närmare slutet. För hunden är kroppen och orken inte längre vad den en gång var. En soffa, en säng, en parkbänk, ja till och med en trädstam, bjuder in till en stunds välbehövlig vila.
Sömnen och drömmarna tar över allt mer.
”Puff och Edvard” är en sorglig bok. Om ett avsked som på sätt och vis sker medan livet pågår med alla sina nyanser, årstider och färger. Ändå är den långtifrån nattsvart. Snarare stiger bilderboken fram som färgsprakande och fullkomligt livsbejakande.
Det är en annorlunda husdjursskildring. En som sträcker sig bortom den valpiga upptäckarglädjen eller ”jag vill ha en hund!”-berättelserna, som annars ofta befolkar genren. Tårdrypande, javisst, men också rakt igenom underbar.
Läs mer av DN:s barnboksbevakning
