September 2023 blev en mörk månad – 45 skjutningar, varav 18 i Stockholm, dödade elva personer och skadade ytterligare nio. Polisen behövde arbeta snabbt, samlat och systematiskt. Den nationella operationen Frigg, som inletts som svar på den eskalerande våldsvågen, övergick i oktober samma år i det polisen kallar en särskild händelse.
– Det är ett sätt att organisera och leda arbetet mot de kriminella nätverken, säger Hanna Paradis.
I skrivande stund, juli 2024, är antalet döda och skadade i skjutningar i Sverige det lägsta hittils sedan 2018, vilket TT tidigare rapporterat om. Till och med juni har 19 personer dött och 22 personer skadats. Förra året vid samma tid hade 23 personer dött och 57 skadats, enligt statistik från polisen.
I Stockholm, som ofta toppar statistiken, har 34 skjutningar genomförts till och med juni i år. Motsvarande siffra för tidsperioden förra året var 64.
Hanna Paradis är försiktigt optimistisk.
– Vi känner till individerna och nätverken och lägger på lager av underrättelseinformation och information från förundersökningar som bedrivs i de här miljöerna. Det gör att vi kan få en samlad bild av när det är på väg att hända saker, säger hon.
– Vi använder hela vår verktygslåda. Vi jobbar med deras ekonomi, hur de transporterar narkotika och vapen, hela deras brottskatalog. På det sättet har vi lyckats lagföra bort individer på annan brottslighet.
Polisen bedömer att den kriminella aktivitetsnivån är lika hög som tidigare.
– Men vi lyckas vara på rätt plats i rätt tid och inrikta oss på rätt konflikter på ett annat sätt än tidigare, säger Hanna Paradis.
Samtidigt som antalet dödsoffer i skjutningarna minskat syns en annan oroande utveckling: De som skjuter blir allt yngre. Andelen misstänkta under 18 år har mer än fördubblats sedan 2019, och ligger i dag på en fjärdedel av det totala antalet misstänkta, visar siffror från polisen som DN tagit del av.
Under 2024 har 15 skjutningar haft 23 misstänkta under 18 år. Två av dem är under 15 år.
– De är inte vana vid att hantera vapen eller sprängmedel på samma sätt. Det finns en enorm risk med det, är man inte van kan det lätt gå fel och kan innebära större risk i situationen när man ska utföra själva brottet, säger Hanna Paradis.
Att gängen rekryterar fler unga tror polisen beror på en medveten strategi. Personer under 18 år får straffrabatt, är de under 15 år döms de inte alls. DN har tidigare skrivit om hur gängen lockar med ”lyx och sammanhållning” bland annat via sociala medier.
– Man kanske får förvara vapen eller narkotika. Sedan ser nätverket till att det försvinner på något sätt. Då blir man skyldig dem, och då kanske de ber en att göra vissa saker, skjuta någon eller så, för att de ska bli skuldfria, säger Hanna Paradis.
Att hålla koll på unga personer i riskzonen försvåras bland annat av att de sällan förekommer i polisens brottsregister. Gängen rekryterar också från HVB och SiS-hem.
– Vi jobbar väldigt snabbt tillsammans med HVB och SiS-hemmen. Vi jobbar också med det lokala arbetet, att försöka identifiera ungdomar i riskzon och uppmärksamma socialtjänst och föräldrar, säger Hanna Paradis.
– Men det är en utmaning. Det finns så många ungdomar som är villiga att ta sig an dessa uppdrag, säger hon.
Läs mer:
Färre skjutningar: ”Något gör vi rätt”
Hennes uppdrag: Förhindra att barn blir brottslingar
Gängen lejer barnsoldater ”Situationen liknar Liberia”
