Gängkriminaliteten fortsätter att vara en plåga i det svenska samhället, men hittills i år är trenden i Polisens statistik att antalet skjutningar minskar.
Samtidigt har oron för att själv drabbas av skjutningar eller andra våldsdåd dämpats. DN/Ipsos har sedan 2019 återkommande undersökt hur gängvåldet uppfattas av allmänheten. I den nya mätningen svarar bara en av fyra att de är oroliga för att råka illa ut, jämfört med en av tre i juni ifjol.
– Det är en tydlig nedgång som ter sig naturlig med tanke på att skjutningarna har minskat, även om vi inte vet vad siffran för helåret blir, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Andelen som inte känner någon oro alls har ökat i motsvarande grad.
Undersökningen ger även andra belägg för att allmänheten inte är fullt lika bekymrad över kriminaliteten som ifjol. Fyra av tio uppfattar Sverige som tryggt, mot endast tre av tio för ett år sedan. Fler uppger också att de känner en större trygghet i sin hemkommun.
– Det här är en klar signal om att något har hänt när det gäller människors upplevda trygghet, säger Nicklas Källebring.
Fortfarande känner sig de allra flesta (83 procent) trygga i sitt eget bostadsområde.
– Det ter sig ganska naturligt eftersom de flesta inte bor i områden där det sker skjutningar, säger Nicklas Källebring.
Förtroendet för polisen har stärkts efter en svacka under fjolåret. Nu litar 55 procent av de svarande på att polisen klarar att vidta rätt åtgärder mot den grova kriminaliteten.
Tilltron till politikerna är betydligt lägre. Endast 20 procent bedömer att riksdagspartierna är kapabla att hantera problemen. En liten tröst för de folkvalda är ändå att misstron har minskat något det senaste året.
Det finns tydliga skillnader mellan hur olika väljargrupper uppfattar kriminaliteten. Ser man till partisympatier så sticker SD-väljarna ut som mest oroliga för att drabbas. De har även lägst förtroende för polisens förmåga. Deras tilltro till riksdagspolitikerna har däremot ökat markant sedan SD blev en del av regeringsunderlaget.
Oron för att råka illa ut är också klart högre bland dem med utländsk bakgrund. Möjligen kan det hänga ihop med att fler i denna grupp är bosatta i de utsatta områden där gängkriminaliteten har fått starkast fäste.
Brottsbekämpningen är en av de tyngsta delarna i Tidöavtalet och regeringen med justitieminister Gunnar Strömmer (M) i spetsen presenterar en strid ström av förslag på området. Det kan vara en faktor bakom de förändringar som syns i DN/Ipsos mätning, enligt Nicklas Källebring på Ipsos.
– Men jag tror att väljarna fortfarande är kvar i juryrummet och överväger sitt domslut. Det återstår att se vad den långsiktiga effekten blir av Tidöpartiernas politik, säger han.
Läs mer:
DN-granskning: Socialdemokraterna och Tidöpartierna överens om brott och migration
DN/Ipsos: Högsta stödet för Miljöpartiet sedan flyktingkrisen
Fakta.Så gjordes undersökningen
■ Ipsos har genomfört 1 245 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 3-15 september. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 427 intervjuer via sms-länk till en webbenkät. 818 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt.
■ Frågorna som ställdes var: Hur orolig är du för att du personligen ska råka illa ut i samband med skjutningar och våldsdåd? Vilket förtroende har du för att följande grupper (polisen/partierna) kommer att vidta rätt åtgärder för att minska antalet skjutningar och våldsdåd? Hur tryggt eller otryggt upplever du att det är i Sverige/den kommun du bor i/ditt bostadsområde?
■ För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.
