Färre kärlekspar träffas på jobbet i dag än för 30 år sedan. Det visar data från SCB som Jesper Lindmarker, doktorand på Linköpings universitet, plockat fram. Under 1990-talet jobbade runt 7,5 procent av svenskarna på samma jobb innan de blev ihop. 2010 hade siffran sjunkit till 6,5 procent.
– Jag forskar framför allt på parbildningsmönster. Vilka människor i samhället blir ihop med varandra, vilka högutbildade blir ihop med lågutbildade, vilka invandrargrupper blir ihop med varandra? Det är ett sätt att förstå hur gränserna ser ut i dagens samhälle, inte minst för integrationen.
Hans forskning är en del av ett större projekt som undersöker hur parbildningsmönster förändras över tid. Inga resultat är publicerade eller referensgranskade, vilket innebär att slutsatserna än så länge ska tas med en nypa salt.
Forskningslaget i Linköping pekar ut två faktorer som de i huvudsak tror lett till nya parbildningsmönster: nätdejtingens etablering med appar som Tinder och Hinge, samt en ökande invandring.
– Vi träffas i mycket större utsträckning online än på 90-talet. Vad är det vi bytt ut, var träffar vi inte längre våra partners? Det finns forskning i USA som pekar på att nätdejtingen ersatt möten genom nätverk som vänner, skola och jobb, säger han.
Jesper Lindmarker lyfter två hypoteser som kan förklara konsekvenserna av att allt fler träffas på nätet. Den ena är att plattformar och appar ger tillgång till ett större utbud, vilket i sin tur öppnar upp för möjligheten att möta och dejta en större bredd av människor. Men det finns även anledning att tro på motsatt utveckling.
– Det kan också bli lättare att hitta nån som är ännu mer lik dig i slutändan, säger han.
Den generella regeln inom parbildningsmönster är nämligen att lika gillar lika, lite som det gamla ordspråket kaka söker maka antyder.
– Man träffar gärna någon lik ens ålder, utbildning, klassbakgrund, kulturell bakgrund och så vidare. Det är en av anledningarna till varför folk träffas på jobbet.
Begreppet kallas för homogami och beskriver förhållandet mellan par som är lika varandra. Men stora likheter är inte det enda som borgar för en bra matchning.
– Jag gillar att tänka på det som att du behöver båda likhet och olikhet för en bra relation. Det behövs tillräckligt mycket likhet för att orka bära varandras olikheter. Det är dem som ger bränsle till relationen och gör den intressant.
Studien väntas bli klar om ett år men forskargruppen hoppas på att kunna presentera nya utfall under tiden.
Kvar återstår en av de mest spännande frågorna, tycker Jesper Lindmarker.
– En viktig följdfråga är om det har förändrat vem vi träffar? Det är intressant eftersom det har verkliga konsekvenser för samhällsutvecklingen. Vi vet att vi blandar oss, inte minst svenskfödda med de som har utländsk bakgrund. Det påverkar hur vi identifierar oss, hur vi ser på varandra.
Vad de kommer fram till återstår att se.
– Det går inte att säga tydligt i dag. Men det är en fråga värd att fortsätta jobba på.
Läs mer: Poliserna Ema och Magnus blev kära på jobbet
