Antalet kommuner som uppger att de har brist på bostäder i Boverkets enkät har minskat de senaste åren. Det är positiva nyheter, i synnerhet för unga som ofta har svårt att komma in på bostadsmarknaden.
Länsförsäkringar fastighetsförmedling har tittat på hur många unga mellan 19 och 25 år som bor i kommuner med bostadsbrist kontra hur många som bor i kommuner som inte uppger att de har någon brist på bostäder.
Andelen unga som bor i kommuner med bostadsbrist har minskat, från 85 procent 2021 (exklusive de kommuner som inte besvarat Boverkets enkät) till 71 procent i år, enligt Länsförsäkringars beräkningar som bygger på SCB:s befolkningsstatistik.
– Det är väldigt glädjande, säger Marcus Svanberg, vd för Länsförsäkringar fastighetsförmedling.
Den främsta förklaringen är att bostadsbyggandet under åren fram till i fjol låg på rekordhöga nivåer.
– Det generella läget har blivit bättre och det är få kommuner som anger underskott för ungdomar, säger Olof Axman, utredare på Boverket.
Men även om den nationella bostadssituationen har förbättras ser det fortfarande mörkt ut i storstäderna.
– De kommuner som har gått från underskott till balans ligger i huvudsak utanför storstadsregionerna, säger Olof Axman.
I Storstockholm är andelen unga som bor i kommuner med bostadsbrist oförändrad på 98 procent de senaste fyra åren. I Storgöteborg har andelen sjunkit något, från 100 till 93 procent, och i Stormalmö har andelen minskat från 100 till 96 procent, enligt Länsförsäkringars beräkningar.
– Den positiva trenden syns inte i storstäderna, där många unga vill bo. Där finns det fortfarande för få bostäder, säger Marcus Svanberg.
Han menar att bostadsbristen i storstäderna har fått effekter, exempelvis i form av minskad inflyttning till Stockholm i synnerhet.
– En permanentad bostadsbrist gör att vi kommer få problem att locka arbetskraft till jobben som finns. Det får konsekvenser för hela samhället. För att inte tala om unga som inte kan få bo där de vill, eller tvingas bo kvar hemma.
Det senaste året har byggandet av nya bostäder bromsat in kraftigt, vilket talar för att bostadsbristen åter kan förvärras på några års sikt.
– Fler kommuner tror att de kommer ha underskott på bostadsmarknaden om tre år jämfört med i dag. Det är ett trendbrott. Kommunerna har under lång tid trott på en förbättring, och nu bedömer de för första gången att der kommer blir sämre, säger Olof Axman.
Marcus Svanberg hoppas, likt många andra i fastighetssektorn, att regeringen ska komma åtgärder som stimulerar bostadsbyggandet och underlättar för unga att få tag i bostäder.
– Man agerade väldigt kraftfullt under pandemin när det behövdes olika stödåtgärder, men ha agerat väldigt undermåligt här. Det kommer få allvarliga konsekvenser, i synnerhet för unga som oftast kommer mest i kläm, säger Marcus Svanberg.
