Toni Foster vänder blicken mot öster och hennes lite kärva röst mjuknar.
– Idaho… De lyssnar på sina invånare. De har inte så mycket strider. Det vore ett mycket bättre ställe för oss.
Tillsammans med maken Gary förfogar Toni Foster över en vidsträckt bilskrot, med allt från gamla bussar till slitna husvagnar. I garaget renoverar han vrålåk som Chevrolet och Oldsmobile. I skjulet intill föder hon upp kycklingar.
Paret Foster reparerar stoppningen i bilsäten. De upphörde att bärga bilar när myndigheterna försämrade villkoren och höjde avgifterna.
– För den som har en affärsrörelse i en storstad är det inte mycket pengar. För oss försvann hela förtjänsten. Vi sa tack för oss, nu gör vi vår grej, så kan ni göra er grej därborta, säger hon.
Jorden är rödbrun, landskapet kargt och vidsträckt. Det liknar ingenting i Sverige och ändå är det nästan som att besöka en by på den svenska landsbygden, när Toni och Gary Foster pratar om det mentala avståndet till invånarna i Oregons storstäder.
– De lever i betongen, säger hon.
Polariseringen blir allt starkare inför höstens presidentval i USA. Kartan blir bara tydligare: De flesta av delstaterna i inlandet är röda och republikanska, delstaterna vid kusterna och de stora städerna är demokratiska och blå (i USA är högern och vänstern inte förknippade med samma färger som i Europa). Några få delstater står och väger.
Donald Trump erövrade en klar majoritet av rösterna på landsbygden både 2016 och 2020. Samtidigt vann både Hillary Clinton och Joe Biden betryggande segrar i delstaten Oregon. Storstadsborna i Portland, Salem och Eugene avgjorde valen. Toni och Gary Foster och de flesta av deras grannar i det vidsträckta och glesbefolkade länet Harney County röstade på Trump.
De är inte ensamma om att känna av polariseringen i USA. Skillnaden är att de har en radikal lösning på problemet. Toni och Gary Foster har blivit en del av Greater Idaho, alltså rörelsen för ett större Idaho. Den vill helt enkelt flytta gränsen för delstaten och bli en del av den mycket konservativa grannstaten i öster.
– Vi har många fler gemensamma värderingar, säger hon.
Fakta.Landsbygdsväljarna och valet
En av fem väljare i USA bor på landsbygden.
Donald Trump erövrade 59 procent av landsbygdsväljarna år 2016 och 65 procent år 2020. Bland vita landsbygdsbor var stödet ännu högre.
Republikanernas övertag bland landsbygdsborna har bara ökat under 2000-talet. I dag identifierar sig 60 procent av invånarna i valdistriktet på landsbygden som republikaner. 60 procent av storstadsväljarna identifierar sig som demokrater. I förorterna väger det jämnt.
Källa: Washington Post, Pew Research
En del debattörer hävdar att det är fel att tala om polarisering i USA, eftersom det skyler över att det främst är Trumphögern som har radikaliserats i antidemokratisk riktning.
Efter mordförsöket på Donald Trump i Butler, Pennsylvania, har debatten svängt.
Åtskilliga republikaner menar att företrädare för Demokraterna har gått för långt till vänster.
– Om Portland vill något så får Portland det. Och det som Portland vill, är allt mer sällan vad vi vill. Du kan ta vilken fråga som helst, knark, vapen, brottslighet, migration, aborter, transpersoner, hbtq-frågor, myndigheterna, allt, säger Matt McCaw, mattelärare, djupt kristen och talesperson för Greater Idaho-rörelsen.
Makthavarna i Oregon har bland annat testat att liberalisera knarket och göra innehav av vissa tyngre droger lagligt. Experimentet slog snett och skrotades i våras. Det ses fortfarande med oblida ögon av kritikerna i Greater Idaho-rörelsen.
Utbrytarna i östra Oregon är också upprörda över hur lagstiftarna i delstatshuvudstaden Salem har försökt driva igenom hårdare vapenlagar. Lagförslag 114, som det kallas, innebär bland annat att invånarna behöver tillstånd för att skaffa skjutvapen.
Nu pågår en rättslig tvist om reglerna.
– Jag förstår att alla politiker har goda avsikter. De försöker lösa problem som de har i Portland, med droger och med brottslighet. Men de tänker kanske inte på att de lösningarna är negativa för andra delar av delstaten, säger Mike McCarter, som är ordförande för Greater Idaho.
Han har själv en samling av äldre gevär i hemmet i skogarna utanför småstaden La Pine.
– Jag jagar med dem. Och inte för troféernas skull, inga horn och sådant. Det som vi skjuter hamnar i frysen.
Han höll det första mötet om att rita om gränsen 2019. Så kom pandemin, när Oregon införde åtskilliga restriktioner. Företag, skolor och kyrkor fick stänga. Befolkningen var tvungen att ha munskydd på allmän plats. Då fick idén om att ändra delstatsgränsen ännu starkare stöd.
– Vi ville inte ha alla covidrestriktioner, vi ville ha det som i Sverige, säger Matt McCaw.
Hittills har 13 län hållit folkomröstningar om att inleda diskussioner om delstatsgränsen. Greater Idaho har vunnit varenda gång, om än ibland med små marginaler.
Men motståndet från delstaterna är stort.
Detta är långt ifrån den första striden om gränserna i nordvästra USA. När Oregonterritoriet införlivades i unionen 1859 var svarta invånare förbjudna att flytta dit. Det fanns tankar på att skapa ett särskilt område för slaveriet – det så kallade Jacksonterritoriet, med delar av södra Oregon och norra Kalifornien. I mitten av 1900-talet försökte några av invånarna skapa en ny delstat, med namnet Jefferson.
De allra flesta i östra Oregon tillhör den vita majoritetsbefolkningen. Kritikerna tycker att det löper en röd tråd från rasismen på 1800-talet till utbrytarna 2024. Den progressiva tankesmedjan Western States Center har anklagat Greater Idaho för att återuppliva drömmar om en etniskt vit stat. Norra Idaho har länge varit ett fäste för vit makt-rörelsen.
– Sådana anklagelser är verkligen smutskastning från folk som inte har en aning om vilka vi är. Befolkningssammansättningen i östra Oregon kommer inte att ändras med en enda person bara för att vi flyttar gränsen, säger Greater Idahos talesperson Matt McCaw.
Men om man ritar om kartan kommer en stor minoritet att känna att deras röster går förlorade. I omröstningen i Crook County i maj segrade Greater Idaho, men nästan hälften röstade nej till diskussionen om gränsen.
Priscilla Smith, ordförande för Demokraterna i valdistriktet Crook County, är en av dem. Hon kampanjar efter mottot ”Ida-No”. Hon kommer från Oklahoma i konservativa Södern och arbetade tidigare med hälsofrågor i delstaten.
– Vi fick bara mindre och mindre pengar. Så en dag kom jag hem och slog näven i bordet och sa till min man att ”Min Gud, jag måste bo i en blå delstat innan jag dör”.
Paret hamnade i Prineville. De fick höra att de bosatt sig i en ganska konservativ del av Oregon. Men det var inget problem, förrän Greater Idaho-rörelsen började mobilisera.
Priscilla Smith har svårt att förstå att många av hennes grannar i Prineville kan tänka sig att lyda under lagarna i konservativa Idaho, som till exempel har hårda abortförbud.
– Folk som vill flytta gränsen gillar inte vad Oregon står för, när det gäller aborter och kvinnors hälsa. De gillar inte att hbtq-personer har rättigheter heller, säger hon.
Men hon håller med om att avståndet från Prineville till makthavarna på västkusten är påtagligt ibland. Det märktes i vapendebatten.
– Jag skulle säga att Greater Idaho-rörelsens starkaste argument är att folk i Salem inte lyssnar. Men då måste man försöka nå fram till varandra, säger hon.
Oregons nuvarande guvernör, demokraten Tina Kotek, har försökt överbrygga klyftorna genom att ge sig ut på en turné till samtliga län i delstaten. Men hon har inte nått ut till utbrytarna i öster.
– Hon berättar inte i förväg vart hon ska och hon bjuder bara in utvalda personer. Hon vill inte mötas av protester. Men om man tar på sig ett sånt jobb så får man faktiskt vara lite tuff, säger Greater Idahos ordföranden Mike McCarter.
Han och hans allierade är vana att höra att de bara späder på konflikterna. De brukar svara att de inte har skapat splittringen, utan att de pekar på en fredlig lösning.
Det arbetet har blivit ännu viktigare efter skotten mot Donald Trump på valmötet tidigare i juli.
Fakta.Oregon och Idaho
Oregon är en delstat vid kusten i nordvästra USA. Drygt fyra miljoner invånare. Huvudstad är Salem och folkrikaste stad är Portland. 56,7 procent av väljarna röstade på Biden i presidentvalet 2020. Oregon har inte stöttat en republikansk presidentkandidat sedan Ronald Reagan 1984.
Idaho är en delstat i inlandet i nordvästra USA. Runt två miljoner invånare. Huvudstad och största stad är Boise. Guvernören är republikan. 63,9 procent av väljarna röstade på Trump i presidentvalet 2020. Idaho har inte stöttat en demokratisk presidentkandidat sedan 1964.
– Vi fördömer allt våld och alla hatiska uttalanden. Vi tror att vi kan nå våra mål genom respektfulla samtal med våra makthavare, säger Sandie Glison, som arbetar i fastighetsbranschen och är vice ordförande för Greater Idaho.
Hon konstaterar att klyftorna bara växer.
– Ett av skälen till att jag gick med i den här rörelsen är att jag känner att vi har samma spänningar som inför inbördeskriget i USA. Och vi vill inte ha ett krig till. Vi behöver hitta svar på vad vi kan göra utan att skjuta varandra.
Frågan är vad som blir nästa steg. Greater Idaho-rörelsens företrädare har ingen aning. Kampen kan ta två eller tjugo år, säger de. Kanske kommer de aldrig att nå fram till målet.
Demokraten Priscilla Smith tror att utbrytarna är chanslösa. Men hon har en reservplan.
– Om vi blir en del av Idaho, då flyttar vi igen. Jag vill inte bo i en delstat där de flesta röstar på Trump och där man försöker ta ifrån kvinnor och hbtq-personer deras rättigheter, säger hon.
Toni och Gary Foster har bestämt sig för att försöka bli en del av Idaho vad som än sker.
– Vi har haft ett bra liv här, men vi skulle gärna bo där det är lite varmare, säger hon.
Han är orolig för vad som händer om ingen kommer åt polariseringen i USA.
– Det blir ingen vacker lösning. Det blir ett inbördeskrig. Det garanterar jag. Om man tar ifrån oss fler friheter som är det många som kommer att slå tillbaka, hårt.
Läs fler av Karin Erikssons och Eva Tedesjös reportage från västra USA – till exempel Trump lovar kristna nationalister makt och inflytande, De slåss mot den tredje vågen av opioidkrisen, Myndigheternas anlagda ”brasa” blev historiens värsta skogsbrand och Hålen i muren vid den dödligaste gränsövergången.
Läs mer om presidentvalet i USA här
