Listeria i ost. Främmande föremål i chorizokorven. Salmonella i köttfärs. Plastbitar i tropisk juice. Metallbitar i kakor. E-coli i vitlökskorv. Glasbitar i honung.
Konsumentintresset för återkallade varor är stort – och ett av de vanligaste sätten för producenterna att nå ut med information är via Livsmedelsverkets hemsida.
Årets lista – som baseras på företagens frivilliga rapportering till Livsmedelsverket – innehåller 63 återkallelser gjorda fram till och med den sista oktober.
Det är lika många som 2023 då rekordmånga återkallelser rapporterades till Livsmedelsverket.
– Sen tillkommer det ju några fler innan året är slut så det lär bli ett riktigt rekordår, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.
Enligt Mats Lindblad handlar återkallanden vanligtvis om att bakterier som listeria eller salmonella har upptäckts. Det kan också handla om att plast eller glas har hittats i produkten eller att någon allergen inte finns med på innehållsdeklarationen.
Samtidigt finns sällsyntare fall där starköl felmärkts som alkoholfri öl.
Bland de varor som kommer att tillkomma på listan hittas bland annat portionssnus som i december kallades tillbaka på grund av för höga värden av det cancerframkallande ämnet bens(a)pyren.
Samtidigt bör den stora mängden återkallanden ses som ett bra tecken eftersom det innebär att livsmedelsproducenten har utfört sina rutinkontroller och anmält uppkomna säkerhetsrisker.
– Om ett företag upptäcker en fara i ett livsmedel eller i en produkt är det första steget att dra tillbaka produkten. Har produkten nått ut till konsumenter ska företaget gå ut med någon form av återkallelse som når konsumenterna, säger Mats Lindblad.
Att dra tillbaka produkter och informera konsumenterna är företagens skyldighet.
– Skulle inte det efterlevas finns det möjlighet för kontrollmyndigheter att fatta beslut om återkallanden, säger Mats Lindblad.
