Vid det senaste så kallade presidentvalet i Belarus 2020 vann Aleksandr Lukasjenko med 80 procent av rösterna. EU erkände inte Lukasjenko som president, och i landet har inget valresultat sedan 1994 godkänts av internationella observatörer.
Valresultatet ledde till stora protester och tusentals gripanden. Men i år väntas inga sådana protester, varken i eller utanför landet, säger Dmitri Vasserman, som arbetar vid Belarus folkambassad i Sverige – en ambassad utan kopplingar till regimen.
– Skillnaden är enorm. Nu kontrollerar man varje steg, varje handling och varje tanke hos sina medborgare, säger han.
När Belarus går till val på söndag är det utan någon riktig opposition, eller oberoende valobservatörer. Inte ens Lukasjenko själv verkar tycka att valet är särskilt spännande.
– Jag följer inte valkampanjen. Jag har inte tid, sade den belarusiska ledaren tidigare den här veckan, enligt BBC.
Nytt inför det här valet är att belarusier utomlands inte får rösta. För de som bor i exil krävs att man åker till Belarus för att rösta i en specifik vallokal. ”Ironiskt”, säger Alesia Rudnik, doktorand i statsvetenskap och vd för en belarusisk tankesmedja.
Samtidigt som belarusierna går till valurnorna, ska demonstranter i Stockholm köra valsedlar i en dokumentförstörare på Drottninggatan i Stockholm.
– Det är viktigt för oss att det finns synliga protester i andra länder, att vi inte accepterar underkastelseceremonin, säger Alesia Rudnik.
Dmitri Vasserman tror dock inte att så många kommer att delta, av rädsla för regimens förtryck.
Aleksandr Lukasjenko, Europas sista diktator, är i praktiken ohotad från att ta ytterligare en promenadseger i ”presidentvalet”. Fyra chanslösa kandidater är registrerade i valet som bland andra EU-parlamentet med en resolution fördömt redan på förhand.
