Fem myndigheter sade nej – sedan gav länsstyrelsen grönt ljus till vindkraftsparken

Den havsbaserade vindkraften diskuteras mer än den byggs.

2013 restes 16 jämförelsevis små snurror sju kilometer utanför Kårehamn på Öland. Sedan dess har ingen ny vindkraftspark installerats i havet längs Sveriges kuster.

Men ärendena hopar sig hos regeringen. Den har gett tre parker klartecken medan 19 ansökningar är under beredning.

Den senaste att passera första nålsögat, att få länsstyrelsen att rekommendera regeringen att säga ja, gäller svensk-norskägda företaget Freja Offshores projekt Mareld.

Trots att fundamenten är tänkta att flyta i havet kring fyra mil utanför Smögens och Marstrands klippor kommer de 165 vindkraftverken på grund av sin höjd – upp till 350 meter till vingspetsarna – att klara dagar bli väl synliga för den som blickar ut i Skagerrack.

Förslaget har mött motstånd.

Fem statliga myndigheter har svarat länsstyrelsen i Västra Götaland att Mareld inte bör få tillstånd. Det är Försvarsmakten (vars argument är sekretessbelagda även för länsstyrelsen), Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Jordbruksverket och Trafikverket. Dessutom vill några av kommunerna närmast parken också sätta stopp: Tjörn, Sotenäs, Tanum och Uddevalla. Ett par uttrycker stark tvekan, som Göteborg och Öckerö.

– Vi har fått in över 70 remissvar och ja, det finns de som är emot men många hade ingen erinran eller någon mindre invändning. En hel del är positiva. Ett fåtal är helt emot, som Jordbruksverket och Försvarsmakten, säger Monique Wannding, chef för miljöskyddsavdelningen och den som ansvarar för samordningen av tillståndsprövningen.

Hon beskriver processen som ”gedigen” och betonar att länsstyrelsens uppgift varit att göra en helhetsbedömning.

– Just Försvarsmaktens svar har vi inte kunnat ta hänsyn till eftersom vi på grund av sekretessen inte har kännedom om det till exempel är hela eller delar av området de inte kan tillstryka.

När det gäller kritik från Sjöfartsverket och Trafikverket säger Wannding att de ”till stor del” tillmötesgått deras önskemål om större skyddsavstånd, alltså marginal till farleder.

En kritik som många framför är svårigheterna att bedöma Mareldsprojektet för sig när flera andra vindkraftsparker i området samtidigt utreds. Flera myndigheter anser att man bör vänta in de nya så kallade havsplaner som regeringen får ett utredningsförslag om i december innan det går att ta ställning.

– I en ideal värld hade vi haft de nya havsplanerna på plats, säger Monique Wannding.

– Men det pågår en grön omställning här och nu som ställer stora krav på att få fram ny, fossilfri, el. Så länge regeringen inte ger oss ett annat uppdrag fortsätter vi att bereda ansökningarna. Samtidigt är inte havsplanerna bindande utan ger en viljeinriktning.

Just behovet av mer fossilfri el producerad i regionen är det som, från länsstyrelsens sida, vägar tyngst. Myndigheten hänvisar till en färsk prognos om att elanvändningen i regionen kommer att fördubblas till 2030 och tredubblas till 2040 och länsstyrelsens chef, landshövding Sten Tolgfors, har gjort frågan om mer lokalt producerad fossilfri el till central i ämbetet.

I förslaget att godkänna Mareld lyfter länsstyrelsen att vindkraftparken skulle generera 12 terawattimmar el per år, kring två tredjedelar av all el som i dag används i Västra Götaland och vad 1,2 miljoner hushåll förbrukar.

Om elen däremot inte skulle komma riskeras 10 000 jobb i länet redan om sex år, hävdar länsstyrelsen och hänvisar till en annan färsk rapport, från Västra Götalandsregionen.

Resonemanget landar i slutsatsen att Mareld, trots befogad kritik, är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna. Tillskottet av fossilfri energi främjar enligt länsstyrelsen ”en långsiktig hushållning av naturresurser samt innebär den från allmän synpunkt lämpligaste användningen av vattenområdet.”

Länsstyrelsen konstaterar också att Marelds utbredning över 306 kvadratkilometer kommer att skapa negativa konsekvenser för kulturmiljö och friliftsliv om den blir av – men inte till den grad att det innebär ”påtaglig skada”.

Er länsstyrelse driver på för att få fram inte minst havsbaserad vindkraft. Ser du någon intressekonflikt när samma myndighet ska värdera en ansökan som den om Mareld?

– Jag kan inte se någon sådan konflikt i hur vi hanterar ett sånt här ärende, säger Monique Wannding och fortsätter:

– Vi håller oss till lagstiftningen och man ska komma ihåg att en länsstyrelse har flera roller, den ska också främja länets utveckling och verka för att begränsa klimatpåverkan, till exempel genom fossilfri el, Men vi är också en prövningsmyndighet. Det hanterar vi enligt konstens alla regler. Nu har vi landat i att det väger över för ett ja.

Som DN tidigare skrivit är yrkesfisket kritiskt till de flesta av de projekt till havs som diskuteras. I fallet Mareld kommer invändningarna även från länsstyrelsens egna handläggare, två experter har anmält en så kallad avvikande mening.

”Vi anser att ansökan om tillstånd för vindkraftsparken Mareld ska avslås då osäkerheterna kring konsekvenserna för marina däggdjur och fisk är stora och de kumulativa effekterna, med vindkraftpark Poseidon (som planeras strax söder om Mareld, DN:s anm) riskerar att leda till oacceptabelt stor negativ påverkan”, skriver två länsfiskekonsulenter i en avvikande mening i länsstyrelsens beslut.

Bland annat oroar de sig för att lågfrekvent ljud från turbinerna ska orsaka hörselskador hos tumlare.

Handläggare på er egen fiskeenhet ville säga nej. Hur tänker du om det?

– En park som Mareld skulle få negativ påverkan på delar av yrkesfisket. Det blir en havsyta som man inte kan tråla på. Men det måste vägas mot andra aspekter och vårt svar till regeringen är en helhetsbedömning, säger Monique Wannding.