55-åriga Susanna Lampa från Uppsala har brottats med sin vikt i många år. Hon har fyra barn och efter varje graviditet gick hon upp i vikt.
– Atkins, LCHF och 5:2 … Säg en diet och jag har garanterat testat den! Jag är envis och jag gick alltid ner några kilon, men gick upp igen – och lade på några extra kilon, säger hon.
Till slut hade Susanna Lampa ett BMI på 31; gränsen för fetma är 30. Hennes blodfetter var höga och hon hade fått artros i sina knän.
Hösten 2022 skrev en läkare ut Ozempic åt henne. Läkemedlet dämpar hungerkänslor och gör att man snabbare blir mätt.
– All hunger och sug var borta, och jag slapp ”matbruset” i huvudet. Jag blev väldigt trött, men kände ändå att det var min grej.
Efter drygt åtta månader hade Susanna Lampa gått ner 25 kilo och nått sin målvikt. Då tyckte läkaren att hon inte längre behövde medicinen.
– Det kändes inte bra. Jag ville inte gå upp i vikt igen, precis som förut, säger hon.
Susanna Lampa hade anledning att vara orolig.
De nya aptitdämpande läkemedlen har revolutionerat behandlingen av fetma (obesitas). Drygt 93 000 svenskar hämtade i mars i år ut något av de vanligaste läkemedlen Wegovy, Mounjaro och Ozempic (som även används vid typ 2-diabetes).
Medicinen är bara en del av behandlingen. Den ska kombineras med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Det är ingen snabbkur; för att tappa kilon och göra hållbara livsstilsförändringar kan en del behöva ta läkemedlen under lång tid.
Men många slutar ta sin medicin inom ett år. En studie publicerad i JAMA Network Open visar att mer än hälften av deltagarna avbröt sin behandling med Ozempic/Wegovy inom ett år, och nästan tre av fyra slutade inom två år.
En förklaring är kostnaden. Läkemedlen är inte subventionerade. Det betyder att patienten får stå för hela kostnaden själv, från 1 100 kronor till 6 000 kronor i månaden. Andra slutar med medicinen för att de har nått en viktgräns för att till exempel operera höftled eller knä.
– Färre än två procent slutar för att biverkningar som illamående eller diarré blir för jobbiga, säger Ylva Trolle Lagerros, som är professor och överläkare vid Centrum för obesitas och Liljeholmens universitetsvårdcentral i Stockholm.
Men vad händer när man slutar ta medicinen?
En studie från 2022 har undersökt hur det går med vikten. Deltagarna hade tagit Wegovy/Ozempic i cirka ett år och tappat i genomsnitt 17 procent av sin kroppsvikt. Det motsvarar 17 kilo hos en person som väger 100 kilo. Ett år efter avslutad behandling hade de fått tillbaka det mesta av vikten. Men de vägde fortfarande i genomsnitt cirka 5 procent mindre än tidigare.
– Jag vill att mina patienter går ner 5 till 10 procent av sin vikt eftersom det ger stora hälsovinster. Det är välkänt att obesitasläkemedlen fungerar så länge man använder dem, men risken är stor att patienten går upp i vikt igen då man slutar, säger Joanna Uddén Hemmingsson, som är överläkare och verksamhetsansvarig på Obesitascentrum på Capio S:t Görans sjukhus.
Ju längre man lyckas behålla den lägre vikten, desto bättre är det för hälsan, menar hon.
– Att ha en lägre vikt under en period verkar minska risken för andra sjukdomar, även om man senare går upp i vikt igen.
Varför går man upp i vikt igen?
För de flesta kommer både hunger och sug snabbt tillbaka.
– För många verkar det nästan bli värre än före viktminskningen, särskilt om man slutar tvärt, säger Joanna Uddén Hemmingsson.
En förklaring är att kroppen strävar efter att återställa den ursprungliga vikten efter en viktminskning. Det sker genom att hungerhormonerna ökar samtidigt som nivån av hormoner som ger mättnad minskar. Forskning har visat att effekten kan finnas kvar i kroppen i flera år. Så lång tid kan det ta innan kroppen accepterar en ny lägre ”normalvikt” (set point).
Joanna Uddén Hemmingsson tycker sig se att hungern triggas mer efter en läkemedelsbehandling jämfört med andra metoder.
– Det verkar bero på att obesitasläkemedel inte har samma starka effekt på minskade hungerhormoner som till exempel obesitasoperationer. All obesitasbehandling behöver därför vara långsiktig, där fokus är på hälsosamma levnadsvanor och där läkemedel och kirurgi bara är hjälpmedel.
Joanna Uddén Hemmingsson menar att man måste ha en plan både för hur man slutar med läkemedlet, och hur man ska göra sedan för att stå stilla på vågen.
När Susanna Lampa närmade sig sin målvikt blev hon nyfiken på hur andra gör för att hålla vikten. I patientgrupper på Facebook såg hon att de som lyckas har en sak gemensam: de har trappat ned dosen av läkemedlet i stället för att sluta tvärt.
– Jag övertygade min läkare om att få minska dosen långsamt. Det tog mig nästan ett halvår att stegvis komma ner till en underhållsdos. Det gjorde att jag slapp problem med hunger eller sug.
Joanna Uddén Hemmingsson låter det ta minst två–tre månader att avbryta medicineringen hos sina patienter.
– Vi brukar minska med ett halvt milligram åt gången från en maxdos på till exempel 2,5 milligram. Om hungern och vikten ökar kan läkemedel behöva återinsättas, men vi försöker alltid jobba med så låga doser och billiga läkemedel som möjligt.
Den långsamma nedtrappningen ledde till att Susanna Lampa fick mer tid att jobba med sina vanor. Hon fortsatte att äta samma mat som sin familj, men bara i mindre mängder. Hon står fortfarande kvar på sin målvikt.
– Jag noterar allt jag äter i en app. Då vet jag att jag får i mig det jag behöver, berättar hon.
När Susanna Lampa minskade i vikt försvann också smärtan i knäna. Nu löptränar hon och spelar padel flera gånger i veckan.
– För bara tre år sedan hade jag så ont i mina knän på grund av min vikt att jag var säker på att jag skulle tvingas gå med rollator. Nu har jag har till och med sprungit ett halvmaraton i Malaga!
Nu står hon på en låg underhållsdos av Wegovy i väntan på att kroppen ska ställa in sig på den nya ”normalvikten”.
– Jag fortsätter så länge det känns bra. Jag ser det som att ta blodtrycksmedicin, man slutar ju inte ta den för att blodtrycket blir normalt.
Läs mer:
Mirakelmedlen mot fetma fungerar inte för alla
Halvfasta eller räkna kalorier – det minskar vikten mest
