Bakteriestammen har spårats av den europeiska smittskyddsmyndigheten, bland annat i samarbete med Folkhälsomyndigheten i Sverige och beskrivs som ytterligare ett bevis på ökningen av multiresistenta bakterier.
Jämfört med framför allt södra och östra Europa är förekomsten av bakteriestammen lägre i Sverige och övriga Skandinavien. Det hänger samman med användningen av antibiotika både för människor och för djur, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén, som också är professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin.
– I Sverige har vi arbetat mycket med rationell antibiotikaanvändning och att använda så lite bredspektrumantibiotika som möjligt. I många andra länder är antibiotikaförbrukningen klart högre, säger han.
För att behandla allvarliga okända infektioner är antibiotika som verkar mot ett brett spektrum nödvändigt, men när bakterien identifieras byter man till antibiotika som verkar smalare, förklarar Magnus Gisslén.
Trots den sparsamma användningen av så kallade bredspektrumantibiotika syns en tydlig ökning av multiresistenta stammar av E. coli-bakterier även i Sverige. Hittills i år har drygt 350 fall rapporterats i landet, jämfört med drygt 300 fall under hela förra året. 2022 var fallen färre än 250.
– Vid resor till länder med hög förekomst av resistenta bakterier, som i exempelvis Indien, blir man ofta bärare av dessa bakterier exempelvis i tarmen även om man själv inte blir sjuk.
Tarmbakterien E. coli sprids via vatten, mat och genom kontakt med människor som är infekterade. En riskmiljö för spridning är sjukhus där mycket antibiotika används.
För att bromsa spridningen av multiresistenta bakterier krävs internationellt samarbete och det pågår ett globalt arbete för att minska användningen av antibiotika och för att den antibiotikan som tas fram ska ha så smalt användningsområde som möjligt.
Nationellt handlar det också om hygienrutinerna på sjukhusen och att ha tillräckligt med vårdplatser för att undvika smittspridning.
Trots att det görs försök att bromsa utvecklingen finns en stor risk för att behandlingar som nu görs inom sjukvården inte längre kommer att fungera. Samt att flera kommer att dö i svåra infektionssjukdomar även i Sverige, enligt statsepidemiologen.
– Redan nu ser vi enstaka fall med resistenta bakterier som är väldigt svåra att behandla. Det är utan tvekan något som riskerar att öka framöver, säger Magnus Gisslén.
