Det ekar tomt när vi kliver in på Skolverket i Solna en fredagsförmiddag.
Det är dagen efter att generaldirektören Joakim Malmström har berättat för personalen att han ska sluta.
Myndigheten har nästan tusen anställda. Men under den timme som vårt besök varar ser vi inte en enda människa i de tomma lokalerna.
– Jag tror att de känner en viss nyvunnen frihet att jobba hemifrån nu när de vet att jag ändå ska sluta, säger han och visar oss in i ett övergivet mötesrum som ser ut att vara hämtat från en Kafkanovell.
Förra året havererade satsningen på de digitala nationella proven två gånger innan de slutligen stoppades.
För Joakim Malmström var det ett turbulent år.
Reaktionerna som han mötte efter det första rejäla haveriet i mars höll bokstavligen på att knäcka honom, berättar han för DN.
När vi frågar honom hur det kändes i magen när han fick beskedet om det första haveriet den 6 mars, skrattar han till och söker ögonkontakt med presschefen som sitter bredvid.
Sedan samlar han sig och säger:
– Jo, det kändes, säger han och berättar hur han jobbade i stort sett dygnet runt.
Bland annat åkte han runt och träffade lärare och andra aktörer i skolväsendet för att hantera den ilska som fanns, fortsätter han.
Men tillägger att han inte vill ta på sig någon offerkofta.
– Jag vill inte få någon att tänka ”åh, stackars generaldirektören”. Så jag säger det här med ett snett leende, apropå din fråga hur det kändes i magen, att jo tack, den sprang bokstavligt talat läck under arbetspressen.
Joakim Malmström fick en massiv magblödning den första veckan i april. Det var ett antal blodkärl som brast och det höll på att gå riktigt illa.
– Sedan låg jag inne för service, konstaterar han med sitt sneda leende.
Du hade fått hela lärarkåren emot dig?
– Ja, det var många som var arga, med all rätt, för att vi efter så många år av arbete inte ens lyckades komma till skott. Jag förstår verkligen den frustration de kände.
Joakim Malmström har varit generaldirektör i tre olika myndigheter under nio år men aldrig upplevt en liknande arbetsbörda som under sina två år på Skolverket.
– Att leda digitaliseringen av de nationella proven är den i särklass mest komplexa och tuffaste utmaningen jag har haft under mitt yrkesliv. Både när det gäller att försöka förstå systemet i sig och allt som har gjorts bakåt i tiden.
– Men också att hantera all den frustration som uppstod längs vägen.
Hur såg kritiken ut från skolhåll?
– En vanlig reaktion var: ”Hur svårt kan det vara?”.
– Det var många som sa att vi hade klarat det om vi hade jobbat i närmare samarbete med skolorna. Det tror jag är en viktig insikt, att Skolverket behöver kroka arm med andra aktörer i skolväsendet, säger han och nämner SKR och Almega som exempel.
Anledningen till att kritiken tog så hårt på Joakim Malmström, var att den kom från engagerade lärare som verkligen hade ansträngt sig för att få det att fungera.
– Många hade lagt ned så oändligt mycket tid och kraft på det här, för att de verkligen ville ha de digitala proven, och så kommer vi inte till skott utan trycker istället på stoppknappen.
Varför är det så viktigt att de nationella proven blir digitala?
– För att betygssystemet behöver bli mer rättssäkert och likvärdigt, och för att risken för fusk och att prov ska läcka ut ska minska. Det är också ett modernt förfarande, som har möjlighet att avlasta lärare administrativt.
Det är därför projektet så envist har drivits vidare och tillåtits kosta så mycket pengar, menar han.
Finns det en risk att ingen vågar säga att kejsaren är naken i sådana här stora prestigeprojekt?
– Ja, ju mer tid och pengar som investeras, desto svårare blir det att stanna upp och ifrågasätta vart vi är på väg, säger Joakim Malmström.
Efter det sista haveriet i november beslutade regeringen att ge Skolverket uppdraget att göra ett ”omtag”.
I uppdraget står att Skolverket inte ska kasta ut det som har byggts upp rent tekniskt. Men se med nya ögon på vad som går att rädda och vad som behöver göras om för att det ska fungera framåt, enligt Joakim Malmström.
– Den 8 maj ska vi redovisa en handlingsplan för hur det kan gå till. Med alla de lärdomar och misslyckanden som har varit.
Regeringen kräver också att Skolverket ska samråda med Skatteverket och andra myndigheter som har framgångsrika digitaliseringsprojekt bakom sig.
Fram till 2030 kan de nationella proven skrivas på papper. Då ska det nya betygssystemet vara på plats vilket kräver att de nationella proven är digitala.
Då ska de också få en helt avgörande betydelse för betygen.
– I det nya betygssystemet kommer inte de nationella prov som vi känner dem i dag finnas kvar, säger Joakim Malmström.
Det är många som påstår att det nuvarande reformarbetet är för stort för att vara realistiskt, till exempel Almega.
– Jag kommer i alla fall att följa arbetet med de nationella proven från mitt nya jobb på Vetenskapsrådet, som förälder till två skolbarn, 15 och 18 år, säger Joakim Malmström.
Läs mer:
Nationella proven blev ett haveri – för nästan en miljard
Därför avgår Skolverkets chef




