Det bör ha varit 1972. Min lärarinna Valborg delade ut svarsformuläret, satte på radion och ljudet av den klassiska signaturmelodin ”A swingin’ safari” ljöd över klassrummet. Drömmen om att jag skulle visa mig vara superbegåvad och ta min klass vidare i ”Vi i femman” var intensiv.

Det blev inte mer än ett minne av ett nederlag.

När jag frågar runt bland kollegorna på redaktionen – oavsett om de är 25 eller 60 – minns alla sina grusade förhoppningar om att ta sig vidare i ”Vi i femman”. En stor del av varje årskull svenska femteklassare har den erfarenheten.

Tre lag med två elever i varje har i alla fall nått drömfinalen i P4 på fredag den 4 april klockan 10.03: Ture och Henry från Umeå, Teodor och Eden från Växjö, Hermine och Hampus från Stockholm.

Farah Abadis dröm om att vinna gick däremot i spillror i Pilängsskolan i Landskrona strax före millennieskiftet. Men i år tar hon någon form av revansch genom att bli programledare för ”Vi i femman”-finalen.

– Jag ville så himla gärna vara med och tävla, men det lyckades inte. Så det här är min chans att vara med, säger Farah Abadi.

Hon följer därmed i spåren efter Victoria Dyring, Pekka Heino, Mark Levengood och några till som varit programledare efter ”Mr Vi i femman”, Berndt Friberg. Han ställde frågorna från starten i radio 1963 fram tills att han var tvungen att sluta på grund av sjukdom 1985.

Att Farah Abadi med åren trots allt blev bra på frågesport har hon bevisat under tre års medverkan i ”På spåret”, i lag med Johan Glans.

– Jag har inget specialområde men jag kan pyttelite om väldigt mycket, säger hon.

Vad fyller ”Vi i femman” för funktion?

– Det är som en modern lägereld för barn, en demokratisk tävling där alla kan vara med och tävla på samma villkor. Quizkulturen är stor bland vuxna, vi borde införa det lite mer bland barn också. ”Vi i femman” visar att det är kul med kunskap och att den kan användas till något mer än bara till nästa prov.

Även Fredrik B Ekdahl minns sin besvikelse som elvaåring över att inte ha gått vidare. Sedan 2021 är han Sveriges Radios projektledare för programmet. Han leder gruppen som skriver frågorna och ser till att de 25 P4-distriktens kvaltävlingar fungerar.

Du måste ha total koll på vad en femteklassare lär sig i skolan?

– Ja, jag har fått lära mig. Det har blivit en större utmaning eftersom läroplanen förändrats. Förr fanns det en kursplan för varje årskurs. Nu finns det en för hela mellanstadiet. Som lärare kan du välja själv i vilken ordning du tar olika ämnen. Det är lite mer utmanande att skapa frågorna då.

Från 1970 sändes riksfinalen i SVT, men för ett par år sedan hoppade tv av. Tittarsiffrorna hade blivit för dåliga. Nu tittar SR på hur man skulle kunna göra programmet populärare igen.

– Vi håller på med en testpilot för vad vi valt att kalla ”Vi i femman-spelet”. Där kan man vara med och tävla mot dem som är med i finalen. Den är inte färdigutvecklad än, men det ser väldigt intressant ut.

Påminner det om SVT:s duoapp?

– Nja, lyssnaren får en länk som man går in på. Man kan svara på frågorna på webbsidan samtidigt som de ställs i radion. Då kan hela klassen vara med och tävla mot dem som gått till final.

Vad är styrkan med ”Vi i femman”, som fått det att hålla i över 60 år?

– Det är att kunskap är coolt. Det är viktigt att få visa vad man kan. På något sätt handlar det också om att lära sig att förlora. Som i nästan all idrott och i spel är det fler förlorare än vinnare.

Men han betonar också att tävlingarna – från kval till final – är fulla av lyckliga vinnare.

Vem blir gladast, barnen eller deras lärare?

– Haha, det kan man undra ibland. Jag skulle säga att det är barnen som blir gladast direkt efter tävlingen, men på sikt är det lärarna. Flera har berättat för mig att de besökt skolor där de haft något prisskåp där det står en pokal från ”Vi i femman”. De lärare som vinner är väldigt, väldigt stolta.

Fakta.”Vi i femman”

1963 beslutade dåvarande underhållningschefen Ulf Peder Olrog på Sveriges Radio att göra en frågesporttävling för skolelever i årskurs 5.

Till programledare utsågs Berndt Friberg och domare blev Lennart Edberg. De stannade i decennier och blev något av en institution tillsammans.

Alla femteklasser i Sverige har haft chans att vara med i ett utslagstest. De åtta bästa klasserna i varje P4-område har sedan mötts i de 25 lokala P4-kanalerna. I år tävlade drygt 2 600 klasser med 53 789 elever. Av dem valdes de 200 med bäst resultat i kvartsfinaler. 100 gick vidare till semifinaler och 50 till finalerna.

De tre klasserna med bäst resultat får tävla i riksfinalen, som direktsänds i P4 på fredag den 4 april kl 10.

De tävlande är Ture Andersson och Henry Angelin från Sofiehemsskolan i Umeå, Teodor Spasojevic och Eden Eriksson från Torparskolan i Växjö, och Hermine Tornberg och Hampus Andersson från Fredrikshovs slotts skola i Stockholm.

Även om den uppdaterats och arrangerats om nästan till oigenkännlighet så kan den ursprungliga signaturmelodin, Bert Kaempferts ”A swingin’ safari”, fortfarande skönjas i programmet.

Fem frågor ur årets uttagning

Vad heter kroppens största organ?

1. Hjärtat

x. Levern

2. Huden

I vilken stad gick sommar-OS 2024?

1. Milano

x. Los Angeles

2. Paris

Vad är ett adjektiv?

1. Läxa

x. Ordklass

2. Glosa

Vilket är det största kattdjuret som lever på jorden?

1. Tiger

x. Svart panter

2. Lejon

Vad får du göra enligt allemansrätten?

1. Plocka svamp i skogen

x. Tälta i någons trädgård

2. Fiska överallt

Share.
Exit mobile version