Den senaste tiden har allt fler röster höjts för att arbetstiden bör bli kortare. Den pågående vårdkonflikten handlar om arbetstidsförkortning och såväl LO som flera oppositionspartier har lyft upp frågan på dagordningen.
Än så länge är det en polariserad debatt där de inblandade står långt ifrån varandra. Arbetsgivarsidan argumenterar för att en arbetstidsförkortning är för dyr och försvårar för företagen att hitta personal. Facket å sin sida anser att kortare arbetstid är en rättvisefråga, inte minst för LO-medlemmar som aldrig har möjlighet att jobba hemifrån.
Nu tar finansminister Elisabeth Svantesson ställning för arbetsgivarsidans argument. Hon anser att Sverige inte har råd med en ny lagreglering av arbetstiden.
– Det skulle medföra stora kostnader och dessutom stora rekryteringsproblem i väldigt många sektorer där det redan i dag är svårt att få tag på folk. För att bygga Sverige rikare och tryggare behöver vi tillväxt och produktivitet, och då behöver vi jobba för att nå det, säger Elisabeth Svantesson.
Enligt finansministern är frågan om kortare arbetstid något som ska hanteras av arbetsmarknadens parter. Det står dem fritt att förhandla om ifall löneutrymmet ska användas till mer pengar i plånboken eller till arbetstidsförkortning.
– Att vi från riksdag och regering ska lagstadga om en kortad arbetstid ser jag som fel väg att gå. Vi vet ju genom olika studier att det blir väldigt dyrt för företag och samhälle att genomföra något sådant.
Det finns samtidigt andra studier som pekar på vinster med en arbetstidsförkortning, som produktivitetsökningar, att sjuktalen minskar och att medarbetarna blir nöjdare.
Är inte det rimligt att också titta på de studierna?
– Jag har väldigt stor respekt för att det ser väldigt olika ut i olika branscher. Men det är ju inte samma sak som att jag tycker att lagstadgad arbetstidsförkortning är rätt. Om man ska gå ner till 35-timmarsvecka så vet jag att det medför kostnader och det har vi inte råd med. Men jag välkomnar att parterna diskuterar frågan, vilket jag vet att de gör.
Ser du några fördelar med arbetstidsförkortning?
– På ett individuellt plan är det självklart så att många vill jobba något mindre. Men vi har också ett gemensamt ansvar för att bygga Sverige både tryggare och rikare. Vill man kunna göra det så måste vi ha tillväxt och den kommer av produktivitet och arbetade timmar. Om alla skulle jobba mindre så blir alltså Sverige inte rikare, även om man som individ mår bättre.
Senast Sverige lagstiftade om reglering av arbetstiden var 1973 när 40-timmarsveckan infördes.
Är det inte dags att se över om 40 timmar är den ultimata gränsen för arbetstiden?
– När jag ser allt det som vi behöver göra framöver så vore det tjänstefel av mig att lägga fram och diskutera förslag om lagstadgad arbetstidsförkortning. Därför att om alla jobbar mindre kommer inte Sverige att bli rikare. Det kan ju finnas andra värden, men då kan man inte göra allt annat samtidigt. Det är viktigt att poängtera.
En arbetsgrupp inom Socialdemokraterna har flaggat för att den kommer att föreslå att partiet ska driva frågan om arbetstidsförkortning. Gruppen leds av kvinnoförbundets ordförande Annika Strandhäll (S).
– Vi ser att flexibiliteten och möjligheten till arbetstidsförkortning kommer vissa grupper till del, framför allt tjänstemannagrupper. Även detta är orättvist fördelat över arbetsmarknaden, har hon sagt till DN.
Exakt hur Socialdemokraternas förslag ska utformas kommer att redovisas inom kort, därefter ska S-kongressen 2025 besluta om det ska bli partiets linje.
– Jag är förvånad över att Socialdemokraterna diskuterar ett sådant förslag, både för att det är en partsfråga, men också för att det medför stora kostnader. Då ska man på något sätt finansiera det och då finns det risk att man behöver höja skatterna. Det slår också hårt mot hushållen, säger Elisabeth Svantesson.
Fakta.Försök med kortare arbetstid
● På flera håll i världen görs tester med förkortad arbetstid.
● I Spanien pågår sedan 2022 ett försök med fyradagarsvecka för 6 000 anställda och i Tyskland omfattas 45 företag över hela landet i ett liknande test.
● I Storbritannien gjordes 2022 det hittills största försöket med arbetstidsförkortning. Över 3 000 anställda på 70 brittiska företag fick testa fyra dagars arbetsvecka i sex månader. Minskad stress, lägre sjuktal, högre produktivitet samt bättre balans mellan arbete och privatliv var några resultat i utvärderingen.
● I Sverige vill Miljöpartiet se en statlig utredning för att hitta förslag på hur en generell arbetstidsförkortning kan se ut. Arbetsgruppen bör enligt MP bestå av arbetsmarknadens parter, relevanta myndigheter och representanter inom arbetslivsforskning.
Källor: SVT, Tidningen Chef, 4 day week global.
Läs mer:
Carl Johan von Seth: Därför har vi inte minskat arbetstiden på 40 år
MP vill korta arbetsveckan till fyra dagar
LO-ordföranden: Dags att ta fajten om kortare arbetstid
