– Den här sortens manövrar måste man träna på förbaskat länge. För när det väl är dags finns ingen tid att förbereda sig. Det ska vara som att trycka på en knapp, säger Harri Gustafsberg till Iltalehti.
Gustafsberg är pensionerad före detta medlem i den finländska polisens elittrupp, den så kallade Björnligan (Karhuryhmä). Det var Björnligan som tog kontroll över fartyget Eagle S däck på Finska viken på annandag jul. Tillsammans med finska kustbevakningens särskilt utbildade trupper tog de sammanlagt cirka tjugo männen Eagle S i besittning klockan 00.28.
Finländska medier rapporterar nu i kapp om hur elitsoldaterna flögs ut med helikoptrar och tungt beväpnade firades ned på däck, i nattens mörker upplysta av strålkastare. I sämre väder hade det knappast varit möjligt. Enligt Gustafsberg är det första gången sedan andra världskriget som Finland har genomfört en sådan operation.
Björnligan, som grundades år 1972, har dock drillats i den här sortens manövrar långt innan oregistrerade så kallade spökskepp började sabotera kablar i Finska viken.
– Kunskapen måste tränas upp innan behovet uppstår. När det blir allvar hinner man inte längre öva sig, säger han till Ilta-Sanomat.
Myndigheterna hade av allt att döma också tränat. En genomgång av Helsingin Sanomat visar att de satte igång operationen med hjälp av några telefonsamtal.
Några minuter i ett på juldagen ringde stamnätsföretaget Finngrid kustbevakningen och meddelade att kabeln i Finska viken hade kapats. Kustbevakningen lokaliserade skeppet. Gränsbevakningen kontaktade polisen.
Klockan 14.47 fattade polisen beslutet att sätta igång en specialoperation. Björnligans medlemmar kallades in på jobb. Under tiden hade statsledningen, president Alexander Stubb och statsminister Petteri Orpo, informerats. På eftermiddagen skickade kustbevakningen ut ett patrullfartyg, som nådde Eagle S klockan 19 på kvällen och såg att det släpade ankaret efter sig. Nu var det bråttom, för inom en halvtimme skulle fartyget vara framme vid nästa kabel.
Patrullfartyget beordrade Eagle S att dra upp ankaret och styra in på finländskt territorialvatten. Att kaptenen lydde order har stor betydelse, eftersom elittrupperna kunde borda skeppet så fort de kom in på finska vatten.
I operationen deltog försvarsmakten, kustbevakningen och polisen. Den liknar intill förväxling tillslaget mot en rysk oligarks fastigheter i Pargas i sydvästra Finland år 2018, då finländska myndigheter på samma sätt satte in polis, kustbevakning och försvarsmakt i en tydlig önskan att markera. Ingen säger till vem budskapet är riktat, alla förstår det ändå: Till Kreml.
Som än så länge inte har reagerat alls. Putins pressekreterare Dmitrij Peskov säger att frågan är ”för smal” för att han ska kunna kommentera den, och att den hur som helst inte tillhör Putins bord. Ingenting annat var att vänta. En del av Kremls krigföring mot väst är att ställa till med problem för sina grannar och samtidigt låtsas som det regnar.
I Finland är stämningarna nu triumfartade. Myndigheterna blir överösta med beröm, samtidigt som beslutsfattarna ställer sig frågan hur man ska agera i framtiden om ett saboterande fartyg vägrar lämna internationella vatten. Då blir juridiken betydligt knepigare.
Beslutsfattarna är eniga om att det måste finnas ett sätt, säger Mikko Savola till Helsingin Sanomat. Han är vice ordförande för riksdagens försvarsutskott.
– De här farttygen ska tvingas i land på ett sätt eller annat om vi ska kunna hindra de här incidenterna i fortsättningen. Vi måste kunna göra det.
