Bebisen Kasper Wahlgren ler som en sol när sjuksköterskan Carina Lundberg Callenholm pratar med tydlig mimik. Det är tremånadersbesök på barnavårdscentralen Meliva Matteus i Vasastan i centrala Stockholm, och Kasper sträcks ut för att vägas och mätas. Att de valde just den här barnavårdscentralen var en slump, säger Kaspers mamma Amanda Hansson.
– Jag hade valt en barnavårdscentral som erbjöd hembesök. Men den gick i konkurs, säger Amanda Hansson.
Carina Lundberg Callenholm jobbar extra, och gör inhopp på mottagningen efter pensionen. Hon började som distriktssköterska på Matteus vårdcentral redan 1987 när den drevs av Stockholms läns landsting. Sedan blev Matteus vårdcentral pionjär när landstinget lät små privata enheter starta på försök på 90-talet, kvartersmottagningar, där målsättningen var närhet och att patienter skulle få träffa samma läkare.
– Folk kom på studiebesök från när och fjärran. Vi var en mottagning som erbjöd vård från vaggan till graven, säger Carina Lundberg Callenholm över en kopp kaffe. Hon satt själv i ledningsgruppen för Kvartersakuten Matteus.
– Det var småskaligt och familjärt.
På senare år har Carina Lundberg Callenholm noterat hur mottagningar i Stockholms innerstad köpts upp av stora koncerner: Capio, Kry och Meliva, och att få fristående mottagningar finns kvar.
– Vi som var med då tänker att nu kommer de stora och tar över det som vi byggde upp, säger Carina Lundberg Callenholm.
Meliva är en del av den finska privata vårdjätten Mehiläinen, som expanderar fort i Sverige.
Det var läkaren Ron Liebkind som öppnade dörren till Sverige för Mehiläinen. Liebkind, som är specialist i allmänmedicin, drev Sibyllekliniken på Östermalm. Men han såg att en enda mottagning var för sårbar för att verka inom vårdvalet i Region Stockholm.
– Jag insåg att det fanns fördelar med att gå ihop, bland annat för att kunna möta regionens ökande krav på primärvården. Under pandemin uppstod också ett behov av att bygga ut digitala tjänster, säger Ron Liebkind, som nu är Melivas medicinska chef.
Han berättar att det fanns ett stort intresse för samarbete bland de privata vårdcentralerna, och Liebkind, som har bakgrund i Finland, kontaktade Mehiläinen. Meliva har snabbt växt genom att köpa fristående vårdcentraler i Stockholm, Uppsala och Göteborg.
I grannländerna Norge och Danmark är det inte möjligt på samma sätt för koncernerna att köpa in sig i primärvården.
– Den stora skillnaden är att de mycket små mottagningarna i Norge och Danmark ofta ägs av allmänläkarna själva, men villkoren är mycket hårdare reglerade av stat och kommun, säger Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet. Hon leder ett stort forskningsprojekt om den svenska vårdmarknaden.
Och det svenska systemet sticker ut internationellt, med en betydligt liberalare inställning till marknadsalternativ och fri etablering, bland annat genom vårdvalsreformen.
– Sverige är unikt. Det är lite mer ”High Chaparral” och helt oreglerat där aktörerna får etablera sig var de vill, förutsatt att de uppfyller vissa grundkrav, och det finns ingen gräns för antalet listade patienter, säger Ulrika Winblad.
Nu visar forskning från Uppsala att drömmen om många mindre aktörer och stor mångfald av vårdgivare inte blivit resultatet av drygt 30 års marknadsinspirerade reformer i Sverige.
Merparten av de privata aktörerna är vinstdrivande, och till skillnad från i andra länder är ideella vårdgivare ovanliga.
– Det är offentligt finansierad vård och vinsterna som de tar ut är skattebetalarnas pengar, samtidigt som vi har dålig koll på vilken kvalitet de levererar. Det är det som sticker ut, säger Ulrika Winblad.
Eftersom regionerna sätter priset fungerar det inte som en vanlig marknad – det är genom effektivisering aktörerna kan ta ut vinst.
I primärvården drivs nära 50 procent av totalt drygt 1 200 vårdcentraler i privat regi. Över 60 procent av patienterna som valt en privat vårdgivare är listade hos fem stora koncerner. Och forskarna konstaterar att de stora vårdkoncernerna gynnas av det svenska systemet.
En av dem är Mehiläinen-koncernen som växer snabbt internationellt. Senast i maj köpte den finska jätten svenska Aleris, som erbjuder specialistvård i flera länder, i en stor affär.
Mehiläinen, som betyder bi på finska, har en hundraårig historia, men när riskkapital kommit in som finansiär har bolaget börjat expandera utanför Finland.
– Vi försöker bygga en europeisk vårdjätte med nordiska rötter, säger bolagets koncern-vd Janne-Olli Järvenpää.
I Norden ser han fler likheter än olikheter i sjukvårdssystemen där ett stort fokus ligger på öppenvården och färre sjukhussängar.
– Vårdbranschen är en massiv möjlighet. Som bransch ligger vi efter flera industrier.
Fakta.Mehiläinen
Grundat 1909 i Helsingfors.
Mehiläinen är Finlands största privata vårdgivare.
Har en omsättning på över 20 miljarder svenska kronor 2025.
Över 5,2 miljoner kunder.
Finns i Finland, Sverige, Estland, Litauen, Rumänien, Serbien och Tyskland.
Namnet Mehiläinen betyder bi på finska. I det finska nationaleposet Kalevala dör hjälten Lemminkäinen. Hans kropp har blivit styckad och slängd i den mörka floden som rinner till dödsriket. Men med hjälp av honung som ett bi hämtar räddas han av sin mor.
Sedan 2020 etablerade sig Mehilläinen i Sverige och började köpa upp vårdcentraler. I maj köpte den finska jätten Aleris. I och med köpet får Mehiläinen/Meliva 120 enheter och 4800 anställda i Sverige, så snart konkurrensmyndigheterna godkänt affären.
Bolaget fokuserar på Stockholm, Uppsala och Göteborg, och så ska det fortsätta, säger Järvenpää. Han ser stor tillväxtpotential i Sverige där marknaden fortfarande är splittrad med många mindre företag. Bolaget letar proaktivt efter företag att köpa upp, säger han.
– Hellre 20 mottagningar i Stockholm än 20 i hela landet. Det ger oss skalfördelar. Vi är inte lika sårbara för till exempel personalbrist om vi kan ta in personal från andra närliggande enheter.
På sikt tror han att den privata sjukvården och privata sjukvårdsförsäkringar inom hela vårdkedjan kommer att bli vanligare i Sverige. Men det kommer att ta tid.
Än så länge är Melivas svenska siffror röda. Men vd:ns förhoppning är att resultaten vänder till plus nästa år. Receptet: optimal storlek på mottagningarna, utbildad personal, låta läkare och sjuksköterskor fokusera på rätt saker, säger Järvenpää.
Det är en marknad med små marginaler och stora volymer.
När det stod klart att Mehiläinen skulle ta över Matteus vårdcentral började Carina Lundberg Callenholm ta reda på vad vårdgivaren stod för och besökte även en av de uppköpta barnavårdscentralerna i Göteborg.
– Det blir ju mindre sårbart, men också mindre personligt och längre beslutsvägar än när vi var en liten mottagning, säger Carina Lundberg Callenholm.
På barnavårdscentralen förbereder hon föräldrarna på den känslomässigt jobbiga delen av besöket: vaccinationen. Vem ska hålla, och vem ska distrahera? När sprutorna görs i ordning sitter pappa Andreas Wahlgren redo och håller armar och fötter i ett lätt grepp för att förhindra viftningar inför sticket i låret.
– Så, nu kommer det att kännas, säger Carina och strax därpå sprutar tårarna, men bara en kort stund.
Carina Lundberg Callenholm har snabbt trollat fram belöningen – Kasper Wahlgren tittar stort när såpbubblor fyller rummet. Det är hennes stora engagemang för barnhälsovården som gör att hon gärna hoppar in och jobbar.
– Saker förändras. Det är bara att hänga med, säger Carina Lundberg Callenholm.
Primärvården i Sverige
Primärvården i Sverige organiseras genom lagen om valfrihetssystem, LOV, som innebär att privata vårdgivare har fri etableringsrätt inom offentligt finansierad vård. Regionerna är tvingade att tillämpa lagen.
● 47 procent av primärvården drivs i privat regi. 60 procent av de privata mottagningarna drivas av fem stora koncerner, varav Capio är den största följt av Praktikertjänst.
● Nio procent av primärvården drivs av koncerner som finansieras av riskkapital bland dem Meliva och Kry.
Källa: Uppsala universitet
Läs mer:
Pensionären Bo tjatade sig fram i vården: ”Varför är det så här?”
Ann-Mari reste 80 mil för sin knäoperation
Skiljelinjen i politiken: Hur mycket ska staten lägga sig i?
