Tara Davis-Woodhall vann guld i damernas längdhopp i OS för bara några veckor sedan. På läktaren stod hennes make Hunter Woodhall och skrattade och grät om vartannat och välkomnade henne med den största kram. Deras firande, en oförblommad glädje, spred sig på sociala medier.
Vad många inte såg på klippet som blev viralt var att Hunter är dubbelamputerad. Han är född med fibulär hemimelia, vilket innebär att man har ett för kort vadben eller att man föds helt utan vadben. Hans föräldrar beslöt att amputera hans ben under knäna när han var 11 månader.
– Jag höll på med typ alla sporter du kan tänka dig när jag var barn, fotboll, basket, åkte skidor, brottning och friidrott. Mina föräldrar lät mig aldrig använda mina ben som en ursäkt för att ge upp. Den attityden har jag behållit hela livet, sa Hunter Woodhall till Paralympics officiella mediekanal inför spelen.
Nu är han på plats på sitt tredje Paralympics. I Rio tog han brons på 400 meter och silver på 200 meter. I Tokyo ett nytt 400-metersbrons.
Han inledde Paris-tävlingarna med att bli sexa på 100 meter.
Inför tävlingarna berättade han att han hade svårt att passa in under uppväxten men att det kändes bättre när han kunde haka på bröderna.
– Min familj sprang ofta femkilometersrundor på skoj och jag ville känna mig delaktig så jag sprang med. Det kändes helt enkelt bra.
På fredagskvällen kom triumfen när han vann 400 meter – med Tara på läktaren.
