Firande förbjudet när palestinska fångar ska släppas

På den ockuperade Västbanken tornar ett betongkomplex upp sig bakom höga stängsel. Det är Oferfängelset, en gång i tiden en jordansk militärbas, senaste året bland annat uppmärksammat för att den palestinska kirurgchefen Adnan al-Bursh dog där efter att ha gripits i Gaza.

I området Betunia, som tillhör den palestinska, administrativa huvudstaden Ramallah, har människor stått i timmar och spanat mot fängelset. Vid 16-tiden började folk vissla och ropa. Då körde två vita bussar in på området.

Tv-kanaler sänder live medan solen sjunker på söndagskvällen. Vi nås av nyheterna om de tre israeliska gisslan, först att de har lämnats över till Röda korset, sedan att de har återförts till Israel och förenats med sina anhöriga. Bussarna inne på fängelseområdet rör sig inte.

– Jag vill meddela er att detta är en STÄNGD, MILITÄR ZON, ropar en soldat från vakttornet som ligger alldeles bredvid fängelseområdets grindar.

Han ropar till de människor som har samlats på vägen framför grindarna, i väntan på bussarna. När de inte lyssnar åker tre militärfordon ut på vägen och sjasar iväg folk. Uppifrån kullen där vi står ser vi hur en tårgassalva avlossas och hur småkillar flyr.

90 palestinska fångar ska släppas. Men till skillnad från i Tel Aviv, där tiotusentals firar hemkomsten av gisslan, får ingen uttrycka någon glädje här. Det har den israeliska fängelsemyndigheten varit mycket tydlig med.

– Befria Palestina, befria Palestina! ropar en liten kille som ser ut att vara högst fem år gammal.

En man frågar om pojken inte ska gå hem till mamma och pappa. Det börjar bli sent. På kullen har eldar tänts för värme och lite ljus.

– Jag är inte rädd för någonting! Och jag har ingen mamma och pappa, jag har en mor och far, deklarerar pojken och ilar iväg.

Bland de första fångarna att släppas finns flera välkända namn. Bland annat Khalida Jarrar, en palestinsk parlamentariker och aktivist som har tillbringat flera omgångar i fängelse för sitt engagemang i Palestinska befrielsefronten, PFLP, en terrorstämplad grupp. Jarrar har hållits i isoleringscell i sex månader under så kallad ”administrativ häktning”, vilket innebär att Israel varken behöver åtala eller döma, inte heller ge något offentligt skäl till gripandet.

Frisläppandet av palestinska fångar är kontroversiellt i Israel. Många minns hur den israeliska soldaten Gilad Shalit byttes mot tusentals palestinier vilket fick till följd att Hamas-ledaren Yahya Sinwar kom ut. Han dödades förra året och anses ha varit hjärnan bakom Hamas terrorattack den 7 oktober 2023.

Flera som finns på listor över fångar som ska släppas är dömda för mord och terrordåd mot israeler. Bland andra finns Zacharia Zubeidi, en fredsaktivist som blev terrorledare från Jenin. Han har själv erkänt att han deltog i en skjutning 2002 där sex israeler dödades. Zubeidi är också känd för att en gång ha flytt från israeliskt fängelse genom att gräva sig ut med en sked.

Folksamlingen nere på vägen framför fängelset har växt. Unga män har dragit på sig Hamas-pannband och börjat pumpa propagandamusik. Småkillar samlar ihop sten och grus som de kastar mot fängelsegrindarna. Någon tänder på bildäck. Det brinner rejält precis där bussarna behöver passera.

– Lägg av nu, skriker en äldre man som väntar på att hans anhöriga ska få komma ut.

DN lämnar området precis innan israeliska militärfordon åter rensar gatan – de skjuter tårgas och gummikulor.

Först efter klockan 01 körs fångarna ut och kan tas emot av sina anhöriga. Khalida Jarrar kommer ut ur bussen, trött men glad.

– Det är dubbelt. Å ena sidan, känslan av frihet som vi tackar alla för, å andra sidan, smärtan av att ha förlorat så många palestinska martyrer, säger hon till AP.