Fisket kan öka i Bottniska viken – trots akut brist på stora strömmingar

I maj kom Internationella havsforskningsrådet ICES med rekommendationen att strömmingsfisket i centrala Östersjön kan öka med 139 procent, från 52 500 ton 2024 till 125 350 ton 2025.

Nu, efter ett halvårs försening, kommer rekommendationer även för Bottniska viken. ICES slår fast att upptaget av strömming kan ligga någonstans i spannet 66 500–74 500 ton.

Det är en ökning jämfört med årets tillåtna kvot på 55 000 ton, men lägre än förra året då kvoten var cirka 80 000 ton.

– Personligen tycker jag problemet är att de här rekommendationerna bara utgår från det man kallar för lekbiomassa. De tar inte hänsyn till att andelen stora strömmingar har minskat kraftigt de senaste tio åren, säger David Gilljam, ekolog och forskare vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet samt medlem i det internationella havsforskningsrådets ICES expertgrupp.

Lekbiomassa är ett mått på mängden könsmogna fiskar. Strömmingar blir könsmogna när de är ungefär 10 centimeter långa. Den delen av beståndet har enligt ICES ökat något sedan förra året. Men i det formatet är strömmingen bara intressant för storskaligt trålfiske långt ut från kusten, som fångar fisk som ska bli fiskmjöl. Kustfiskare, som är ute efter matfisk, vill ha strömmingar som är åtminstone 18 centimeter långa, förklarar David Gilljam.

– Stora strömmingar spelar dessutom en mycket viktig ekologisk roll i havet på ett sätt som mindre strömmingar inte klarar, säger David Gilljam.

Till exempel kan stora strömmingar begränsa mängden spigg, som spridit sig i rekordfart och fått näringsväven att tippa över på många håll. Dessutom utgör större strömmingar viktig basföda för sälar och större rovfiskar.

ICES är dock begränsat i sitt uppdrag till att endast ta hänsyn till lekbiomassan. För en långsiktigt hållbar förvaltning av både strömmingen och havsmiljön menar David Gilljam och flera av hans forskarkollegor därför att fisket måste begränsas kraftigt.

– När vi analyserar hur bestånden har förändrats ser vi att andelen stor fisk har minskat kraftigt de senaste tio åren. Och just nu pekar inget på att den kommer att öka om inte fisket begränsas kraftigt. För att få tillbaka andelen stor fisk måste vi fiska betydligt mindre.

Strömmingsfisket är en het fråga i Östersjön och Bottniska viken. Förra året bedömde ICES att bestånden var i så dåligt skick att EU-kommissionen föreslog ett stopp för allt riktat strömmingsfiske. Det skedde med hänvisning till den så kallade 5-procentsregeln, som ska utlösas när risken för beståndskollaps är större än 5 procent.

Efter ett antal olika turer bestämde dock Ministerrådet, som har sista ordet vad gäller fiskekvoter, att ge tillstånd för fortsatt fiske – med visst stopp för trålfiske under en period då trålfisket i praktiken redan var över.

Sedan dess har EU-kommissionen föreslagit att 5-procentregeln ska plockas bort ur förvaltningsplanen. Förslaget behandlas av EU-parlamentet. Det är oklart hur lång tid processen kommer att ta.

ICES rekommendationer för nästa års fiskekvoter behandlas av EU-kommissionen. Slutgiltigt beslut tas av Ministerrådet i början av oktober.

Läs mer:

EU-kommissionen vill ta bort paragraf som skyddar strömming

Nya fiskekvoter fördubblar strömmingsfiske i Östersjön: ”Heltokigt”

Forskare: Regeringens linje skadar både kustfisket och strömmingen