Snön yr när Josef Rönnholm, vd för biltestföretaget Icemakers, driver upp hastigheten för att tvärt bromsa in. I baksätet känns det som att hela omgivningen snurrar.
– Jag tröttnar aldrig på att sladda, säger han.
Hans farfar var en av pionjärerna när Arjeplog och grannkommunen Arvidsjaur fick en växande industri. Familjeföretaget har kunder som BMW, Mercedes-Benz, däcktillverkaren Continental och Hitachi Astemo, som bland annat utvecklar självkörande system. Kylan hjälper inresta ingenjörer att identifiera brister i tekniken.
– Förra vintern var lång och kall, den bästa i mannaminne, säger Josef Rönnholm.
Den här säsongen blev tvärtom en försmak på klimatförändringarna. Isarna är tjocka nog för bilarna som testas, så säkerhetsmässigt går det vägen. Men töväder är ett bekymmer för fordonstillverkarnas ingenjörer.
– De kan inte verifiera och validera testerna när det är vatten på ytan, säger Michael Lindeman, senior rådgivare på Icemakers.
Förhållandena var goda i början av vintern men i mitten gick flera testdagar om intet. Kunder testkör ibland nattetid för att slippa de varmaste timmarna.
Opålitliga vintrar kan i framtiden vara det normala. Hela dygn utan minusgrader och temperaturer som allt oftare pendlar kring nollan. Förändringarna är påtagliga för flera näringar tätt knutna till vädret, som rennäringen, fjällturismen och testindustrin.
Hur ser branschen ut om några decennier?
– Det finns en risk att vi i framtiden kommer behöva flytta upp fler och fler testbanor på land, säger Josef Rönnholm.
Det fanns långtgående planer på att förlänga säsongen genom en jättelik klimathall i Arjeplog. Arctic Arc, 60 000 kvadratmeter med minusgrader året runt, för områdets alla testföretag. Sedan mer än ett decennium ligger projektet i malpåse.
– Det som saknades var en investering från den svenska staten. Vi hade all annan finansiering klar. Då föll det hela, vilket är synd. Det hade gett en oerhörd möjlighet att behålla den ledande positionen i världen, säger Lars Holmqvist, som ledde projektet.
Han var tidigare vd i den europeiska organisationen Clepa, för underleverantörer i fordonsindustrin, och är numera verksam som konsult.
För några år sedan sades att testerna i norra Sverige uteslutande skulle omfatta laddbara bilar år 2025. Branschen räknar i dag med att skiftet tar längre tid än så. Avgörande är att de europeiska kunderna lyckas accelerera teknikutvecklingen i ett läge där Kina dominerar på elbilsmarknaden.
Förr reste kinesiska tillverkare till norra Sverige, men även i Asien finns det kallt klimat.
– De testar exakt samma saker som vi testar. Bromsar, motorer, kopplingar och batterier. Men nu för tiden gör de det mesta i Kina, säger Lars Holmqvist.
Riskerar näringen i Norrbotten att drivas i sank?
– Nej, men omfånget kommer att minska på grund av att hela den europeiska bilindustrin har gått ner ganska rejält. Men samtidigt måste varje ny modell testas och certifieras. Det kommer att gå upp och ner, för det har mycket med batteriteknik att göra. Just nu är Kina bättre på det, säger Lars Holmqvist.
Från Kina till Leon’s steakhouse i Arjeplog är det sisådär 700 mil fågelvägen.
Bakom baren i restaurangen hänger gåvan från en stamgäst: en flagga. Wonderful times, står skrivet i tusch.
– Ofta kommer de tillbaka år efter år, säger Bajar Elmazoski.
Lunchbuffén med pizza, panerad fisk och en kötträtt står framdukad. Det är hans hustru som äger företaget, själv flyttade han hit för 13 år sedan.
Säsongen har ebbat ut men ännu hörs tyska och engelska mellan borden.
Förut kom många biltestare i slutet av november för att stanna till påsk, berättar Bajar Elmazoski. Numera börjar storklirret i kassan räknas in mot slutet av januari. Mer än halva årsomsättningen hämtas in under några hektiska vintermånader. Arjeplog kan i så måtto jämföras med skidorter som Åre och Sälen.
– Utan biltestare, inget Arjeplog. Jag är 99,9 procent säker på det, säger Bajar Elmazoski.
Några män pratar tyska över frukostbuffén på hotell Hornavan. När vi ber om en intervju blir svaret ett kvitto på något vi redan vet. Spionskräcken lever kvar trots att fenomenet är numera är sällsamt. Förr strök paparazzifotografer runt för att avslöja nya bilmodeller före lansering. Det är svårt för journalister att skildra testindustrin inifrån.
– Mejla era frågor så kollar jag med pressavdelningen, säger Sebastian Hepp, som visar sig vara platschef på Bosch vintertestcenter.
Bolaget är ett av flera som har investerat mångmiljonbelopp i trakten. Historiskt var Bosch, dåvarande Teldix, först med tester av ABS-system på sjön Hornavan i Arjeplog. Det var på den vägen som Josef Rönnholms farfar blev branschpionjär.
Vi får besöka kontoret med plats för 300 ingenjörer. Bosch har även testbanor, laboratorier och verkstäder. Sebastian Hepp pekar på ett foto som visar frusna vattendrag ovanifrån.
– Det ser ut som att aliens har landat, säger han.
Ufo-fantasin är inte långsökt. Det är så det ser ut. Cirklar, ovaler och raksträckor bildar kryptiska mönster över vidsträckta isar.
Sebastian Hepp säger att han uppskattar närheten till naturens stillhet.
– Här finns en absolut tystnad som jag gillar. Det är bra för hjärnan.
Bristen på husrum är en flaskhals. Sebastian Hepp har många ingenjörskollegor som hyr privata bostäder i trakten. Många arjeplogare flyttar hemifrån under testmånaderna. Tre företag på orten förmedlar hundratals villor och lägenheter.
– Välkomna in, det här är sviten i huset, säger Marie Boström.
En tvättlina med kläder på tork löper genom familjerummet i källaren. Sängar står längs väggarna, barnteckningar hänger på kylen.
Marie Boströms familj flyttar årligen in på vandrarhemmet Samegården.
– Det är perfekt. Nära till skolan och barnen tycker att det är kul, säger hon.
Sonen Leo är i färd med att skära frukt. Dottern Ella kikar fram bakom tv-spelet i soffan bortanför köksbordet.
Vandrarhemmet är populärt. Familjerna säger att de gillar det temporärt kollektiva livet. Åsa Larsson och Stefan Callin, med dottern Tella, köade i två år för att få hyra ett rum.
– Vi har redan bokat nästa säsong. Det fungerar jättebra, här känner alla varandra, säger Åsa Larsson.
Andra flyttar till sina sommarstugor, husbilar eller husvagnar. För en familj kan uthyrningen inbringa tillräckligt för en solsemester. En privatekonomisk guldkant. För Arjeplogs samhällsservice, och för grannkommunen Arvidsjaur, rymmer biltestfrågan mer än så.
Kaffet är snart klart i den röda timmerkåken. Granne med kommunhuset finns det lokala näringslivsbolaget Argentis, i vilket kommunen är en av delägarna.
– Jag har bott i Paris och på franska rivieran, sedan flyttade vi hem, säger Anna-Lena LeGoascogne.
Hennes efternamn rymmer en kärlekshistoria. Hon hör till dem som funnit sin livskamrat bland biltestarna. Nu jobbar hon med att utveckla Arjeplog som resmål. Biltestbranschen står nära turismen och, strängt taget, hela näringslivet i bygden.
– Det blir stopp i avlopp och toaletter ute på isarna ska tömmas. När anläggningar byggs om behövs byggare och elektriker. Många lokala företag är avgörande för att allt ska fungera, säger Lotta Lestander, vd för Argentis.
Vad skulle hända om testbranschen försvann?
– Den är enormt viktig för oss. Under pandemin sattes vi på prov, men där såg vi styrkan i att våra företag har bred kompetens och flera verksamhetsben. Vi hade inga konkurser, även om det självklart märks på omsättningen, säger Lotta Lestander.
Strategin är att inte lägga alla ägg i samma korg.
Testindustrin skapar i runda slängar motsvarande drygt 600 heltidsarbeten per år i Arjeplog vilket ger cirka 30 miljoner kronor i kommunalskatt, uppger Lotta Lestander. En ansenlig summa för en kommun med runt 2 600 invånare.
I motsats till större etableringsorter i länet, som till exempel Boden, har Arjeplog aldrig kunnat kratta ekonomiskt för industrins framväxt.
– Det vi kan hjälpa till med är tillståndsprocesser, nätverk och påverkansarbete. En fördel är att alla känner alla. Blir det problem kan vi snabbt hjälpas åt, säger Lotta Lestander.
Ortsbor som ”fort kan fixa saker” lyfts fram av flera som vi möter. Förutom kyla och glesbefolkade vidder lade ”snubbarna som kunde ploga” grunden för industrin.
Men här finns upplevelsen av att vara lite åsidosatt. Elbilar rullade på Arjeplogs gator innan de blev synliga i storstäderna, påpekar Anna-Lena LeGoascogne. Biltestindustrin ägnade sig åt vätgas innan planerna på att ersätta kol med vätgas inom stålproduktionen blev miljardsatsningar på nya kustnära fabriker.
– Vi har länge varit ett nav i den gröna omställningen men få pratar om det, säger hon.
Josef Rönnholm växte upp i traktorn ute på isarna. Han har sett högteknologiska laboratorier växa fram intill plogade vintersjöar. Numera hinner han själv sällan delta i arbetet med att anlägga testbanor.
– Pappa tyckte att det var dags, så jag kände väl pressen… Nämen, jag är bilintresserad och läste till civilekonom i Umeå. Det föll sig ganska naturligt, säger han.
Det är i en föränderlig era som han har tagit över familjens livsverk. Han vet att industrin är traktens ekonomiska pulsåder. Arjeplogs framtid kommer att utspela sig mellan sjöar och fjäll, allt medan villkoren avgörs på den globala spelplanen.
– Jag hörde någonstans att det är tredje generationen som brukar sabba ett familjeföretag, säger Josef Rönnholm.
Han plirar finurligt. Men jo, nog verkar han känna pressen.
Läs mer:
Hennes arbetsgivare gör miljardvinst: ”Dags för en rejäl löneökning”
Oväntad upptäckt: Vattenkraft kan orsaka syrebrist i älvar
